För att spara i fonder behöver du ett fondkonto. Det kan du öppna hos det fondbolag, försäkringsbolag eller den bank som förvaltar de fonder du vill spara i.

Du kan även köpa fondandelar via en fondmarknadsplats, där du kan välja mellan fonder från olika fondförvaltare. De internetbaserade fond- och aktiemäklarna samt de flesta bankerna erbjuder den tjänsten idag. Väljer du att köpa fondandelar via en fondmarknadsplats ligger ditt fondkonto kopplat till din depå, ditt ”konto” där dina värdepapper finns samlade.

På fondkontot sätter du in pengar på samma sätt som på ett vanligt sparkonto. Skillnaden är att pengarna du för över till kontot investeras i fonder. Du kan själv välja en fördelning, så att pengarna sprids mellan olika fonder så fort du sätter in dem. På så sätt kan en insättning på 500 kronor automatiskt spridas med exempelvis 100 kronor i en Sverigefond och 200 kronor var i en globalfond och en räntefond.

Hur tar du ut dina pengar?

För att ta ut pengar kontaktar du fondbolaget, eller företaget du har ditt fondkonto hos, och talar om hur mycket pengar du vill ta ut. Det gör du lätt via internet. Fondbolaget räknar om beloppet i fondandelar. Det kan vara bra att ha några dagars framförhållning när du ska ta ut pengar eftersom vissa fondbolag behöver en dag på sig att sälja dina andelar. Om andelarna är mer värda än när du köpte dem har du gjort en kapitalvinst. Sparar du direkt i fonden (inte via någon kapitalförsäkring eller investeringssparkonto) betalar du 30 procent i skatt. Du behöver inte själv rapportera in din vinst till Skatteverket, det gör fondbolaget åt dig. I din deklaration kontrollerar du bara att de förtryckta uppgifterna stämmer. Läs mer om skatt i kapitlet ”Äga aktier”.

Värdet på fondandelarna

Värdet på dina fondandelar räknas ut varje dag, så att du ska veta hur dina fonder utvecklas. Värdet beräknas genom att dela marknadsvärdet på fondens alla tillgångar med antalet andelar. Detta kallas för nettoandelsvärdet och förkortas NAV. Det är nettoandelsvärdet som redovisas i tidningarnas fondlistor. När en fonds innehav ökar i värde stiger NAV-kursen. Inkomster från utdelningar och räntor som fonden får räknas också in i nettoandelsvärdet. Dessutom är förvaltningsavgiften bortdragen i NAV-kursen. Så när man jämför fonder behöver man inte räkna bort förvaltningsavgiften, den är redan bortdragen.

Det kostar också

Förvaltningsavgift: När du sparar i fonder betalar du en förvaltningsavgift. Denna avgift går bland annat till löner för förvaltare, administration, analys och information. Avgiften kan skilja sig mycket mellan olika fonder. Generellt har aktiefonder högre avgift än räntefonder och aktivt förvaltade fonder är dyrare än indexfonder, som bara investerar enligt ett index. När du äger fondandelar betalar du 1/365 av förvaltningsavgiften varje dag. Detta skiljer sig från att äga aktier direkt, då du bara betalar när du köper och när du säljer men inget under tiden du behåller aktierna.

Totalkostnadsandel – TKA Utöver förvaltningsavgiften, som betalar fondbolagens löpande utgifter, tillkommer vissa årliga kostnader. Det kan handla om avgifter för köp och försäljning av värdepapper i fonden. Sådana kostnader är svåra att förutspå och kan variera från år till år. Därför finns måttet totalkostnadsandel (TKA) för tidigare år. TKA är den totala kostnad som andelsägarna har fått betala. Totalkostnadsandelen kan vara högre än förvaltningsavgiften och det är därför intressant för dig som kund att hålla utkik efter den när du ska välja fond. TKA är ett mått som endast används i Sverige. Begreppet årlig avgift (Ongoing charges) är ett kostnadsmått som används inom hela Europa och ersatte det tidigare måttet TER (total expence ratio). Här är inte alla avgifter inräknade såsom i det svenska måttet TKA.

Insättnings- och uttagsavgifter Vissa fondbolag tar ut en avgift när du tar ut eller sätter in pengar. Insättningsavgift är dock ovanligt i Sverige. Uttagsavgift får du oftast bara betala om du tar ut pengar efter en mycket kort tids sparande i fonden.