Lär dig mer om att äga aktier

Det finns flera olika alternativ för den som vill äga aktier. men vad bör man tänka på som aktieägare och vilka möjligheter finns?
Hur vill du spara i aktier? Det finns olika sätt att välja mellan, beroende på när du behöver pengarna, hur hög risk du vill ta och hur mycket tid du vill lägga ner på ditt sparande. Att spara i aktier innebär risk på kort sikt, eftersom börsen kan gå både upp och ner. Historiskt sett däremot har aktier varit den sparform som gett bäst avkastning på längre sikt. Därför är det ditt långsiktiga sparande du ska satsa i aktier.

  • Om du investerar direkt i aktiebolag som inte är investmentbolag ska du köpa aktier i flera olika bolag som sysslar med olika saker för att sprida risken.
  • Köp aktier i investmentbolag om du vill ha automatisk riskspridning. Investmentbolagen investerar i sin tur nämligen i andra bolag vilket innebär att du indirekt blir ägare i många olika bolag.
Det första sättet är att köpa aktier direkt i enskilda bolag. Ju fler bolag du köper aktier i, desto mindre blir risken. Om du investerar i många olika bolag minskar du risken att förlora dina pengar om det skulle gå dåligt för ett av ”dina” bolag. Din avkastning blir genomsnittet av utvecklingen i dina olika aktieinnehav. Går några bolag bra och andra mindre bra går det därför jämt ut och det blir en betydligt mindre riskfylld investering. Läs mer om varför du inte bör lägga alla ägg i samma korg här. Bolagen du köper aktier i bör dessutom syssla med olika saker. Du ska inte köpa aktier i bara modebolag eller bara skogsbolag. Köper du aktier i bolag som gör samma sak riskerar du att alla dina aktier tappar i värde om något negativt inträffar som påverkar hela branschen. Om elpriset stiger påverkas förmodligen alla skogsbolag eftersom de i sin verksamhet använder mycket el. Höjda elpriser leder till höjda kostnader och minskade vinster. Om du däremot köper aktier i bolag som verkar inom olika branscher påverkas du inte på samma sätt. Äger du samtidigt aktier i ett energibolag, som faktiskt kan tjäna på att elpriserna går upp, så har du spridit risken.
Vill du köpa aktier och automatiskt sprida risken är investmentbolag ett bra alternativ. Ett investmentbolag är ett aktiebolag vars affärsidé är att äga aktier i andra bolag. Det innebär att du indirekt äger aktier i många olika bolag när du köper aktier i ett investmentbolag. Ett smart sätt att sprida risken, trots att du bara behöver köpa aktier i ett bolag. Investmentbolagen har oftast en lång tidshorisont när det gäller investeringar eller förvärv av bolag. Historiskt sett har investmentbolagen varit en bra placering för investerarna. De ger som regel bra utdelningar och har över längre tidsperioder ofta uppvisat en värdetillväxt som överstiger börsens genomsnitt.

Det finns tre olika typer av investmentbolag, de som enbart äger andra börsnoterade bolag, de som enbart äger onoterade bolag och de som har en blandning av noterade och onoterade bolag. De investmentbolag som enbart äger onoterade bolag kallas för Private Equitybolag. Genom onoterade innehav finns en möjlighet till hög avkastning då bolagen kan utvecklas från väldigt små till stora succéer.

Investmentbolagen har dock kostnader för personal och annat, vilket gör det lite dyrare i förvaltningskostnad än att äga aktierna direkt.

Aktiva ägare

En fördel med investmentbolag är deras expertis och inflytande som ofta kommer med investeringarna. Ett investmentbolag har kunnig personal som ofta tar plats i styrelsen i de bolag de investerar i. Detta kan underlätta för både investmentbolaget och bolaget som de investerar i då investmentbolaget ofta kommer med erfarenhet och goda kontakter. Genom att investmentbolaget placerar egna medarbetare inom intresseföretagets styrelse får de även en bra insyn i hur bolaget och dess ledning sköter sitt arbete.

Ett annat enkelt sätt att bli aktieägare är genom att spara i aktiefonder. En fond är en samling värdepapper som ägs gemensamt av flera sparare och sköts av ett fondbolag gentemot en avgift. Du sparar i fonden genom att köpa andelar av den. Köper du 1 procent av fonden får du 1 procent av alla de innehav som fonden innehåller. Att köpa andelar i en aktiefond är alltså ett sätt att investera i aktier. Men fondsparande innebär andra rättigheter och skyldigheter. Läs mer om fonder här.

Investmentbolag eller fond?

Aktiefonder och investmentbolag kan tyckas vara lika; båda innebär att du indirekt äger aktier i flera olika bolag. Men det finns stora skillnader. I ett investmentbolag äger du aktier i bolaget, som i sin tur äger aktier i andra bolag. I en fond däremot äger du som andelsägare delar av alla värdepapper som finns i fonden. Om investmentbolaget går i konkurs kan dina aktier bli värdelösa. Om fondbolaget går i konkurs äger du fortfarande dina fondandelar. Läs mer om rättigheter som fondandelsägare här.
Aktiefonder styrs dessutom av hårda regler kring hur de får investera. Investmentbolag har inga liknande regler och det är därför upp till dig att ta reda på i vilka bolag de investerar för att få en bild av vilken risk du tar och vilken avkastning du kan få när du investerar.
En fördel med investmentbolag är kostnaderna. När du äger fonder betalar du en förvaltningsavgift varje år. Investmentbolaget har förstås också kostnader för att driva sin verksamhet, så en del av kapitalet läggs på administration i stället för på investeringar i andra bolag. Men andelen av kostnaderna som går till administration är ofta lägre än i en fond.

Vilket ”skal” väljer du?

På samma sätt som du sätter in pengar på ett konto, så behöver du även ett ”konto” där du kan sätta in dina aktier. Då finns det ett par olika att välja mellan.
Om du äger aktier via en värdepappersdepå måste du redovisa dina aktieinnehav, utdelningar och de vinster som gjorts vid försäljning av aktier. Aktieinnehav och utdelningar registreras automatiskt av Euroclear, men vinsterna måste du själv rapportera in till Skatteverket. Det gör du via inkomstdeklarationen året efter att du sålt dina aktier. Du betalar 30 procent skatt på den vinst du gör när du säljer aktier. Gör du förluster får du kvitta dem mot eventuella vinster. 30 procent skatt gäller även för aktieutdelningar, men skatten är redan dragen när du får pengarna utbetalda till ditt konto. Du behöver alltså inte räkna ut själv i din deklaration hur mycket utdelningar du fått, det rapporteras in till Skatteverket av din mäklare (bank eller fondmäklare). Idag kan du få stor hjälp av din mäklare med att deklarera dina aktieaffärer. I stället för att du själv ska göra alla uträkningar erbjuder de flesta mäklare en så kallad K4-tjänst (döpt efter K4-blanketten som man använder vid deklaration av aktieaffärer) som innebär att man får deklarationspapperen förifyllda.
Ett alternativ till att deklarera och skatta för varje affär är ett så kallat investeringssparkonto (ISK). Med ett ISK gör du affärer utan att rapportera in varken vinster eller förluster till Skatteverket. I stället för skatt på dina vinster betalar du en årlig så kallad schablonskatt på ditt innehav som är 30 procent av föregående års statslåneränta. För 2015 är skatten för ISK 0,27 procent.
Aktieutdelningar kan du få ut helt skattefritt om du väljer att plocka ut dem före varje kvartalsskifte. Då sker nämligen avräkningen och man kollar vilket värde som finns på kontot. Det är dessa avräkningar man sedan baserar skatten på.

Fördelen med ISK är förstås enkelheten. Nackdelen är att du måste betala skatt oavsett om du gör vinst eller förlust. Så länge du får en avkastning som överstiger statslåneräntan så lönar det sig att ha en ISK jämfört med en vanlig värdepappersdepå.

Kapitalförsäkring fungerar ungefär som ISK, men rent formellt äger du inte aktierna och du kan därför inte rösta för dem. Du kan dock ange en förmånstagare, och juridiska personer kan äga en kapitalförsäkring. Det är också lite skillnad jämfört med ISK angående beskattning av utdelningar från utländska aktier.
Individuellt pensionssparande (IPS) fungerar ungefär som ISK och Kapitalförsäkring, men pengarna är i stället inlåsta tills du är 55 år. Du kan sätta av vissa belopp skattefritt till IPS. För år 2015 får du spara 1 800 kronor avdragsgillt, alltså skattefritt. Denna summa har dock sänks och planeras att tas bort helt under 2016.

Mer fakta om aktier

Ett och samma bolag kan ha olika slags aktier. De olika slagen skiljer man åt genom att lägga till en bokstav efter bolagsnamnet. Du kan exempelvis köpa Volvo A-aktier eller Volvo B-aktier. Skillnaden mellan A- och B-aktierna består i hur många röster aktieägaren har på årsstämman. Äger du en A-aktie väger din röst nästan alltid tio gånger tyngre än om du äger en B- eller C-aktie. Olika röststyrka för olika aktier handlar om makt. A- och B- eller C-aktier kommer till när grundarna till ett bolag behöver få in nytt aktiekapital, men inte vill släppa makten över bolaget. Man ger då ut aktier med en tiondels röststyrka. På så vis kan man fortsätta bestämma över bolaget och dess framtid, trots att mer pengar och fler ägare kommit in. För det mesta är det bättre att köpa B- eller C-aktier.
Bolagets årsmöte, som kallas årsstämma, är öppen för alla aktieägare. Där presenteras det ekonomiska resultatet för föregående år, styrelsen väljs och man fattar beslut om bolagets aktieutdelning. Årsstämman är en chans för dig som aktieägare att träffa dem som styr bolaget och få rösta på de förslag som styrelsen och ibland andra aktieägare lägger fram. Det ger dig en möjlighet att påverka bolagets framtid. Den som äger flest aktier eller röster har mest att säga till om på en årsstämma. Men alla har rätt att göra sin röst hörd och tala för sin sak. På så sätt kan även små aktieägare försöka övertyga de större om att rösta för ett förslag och få igenom sin vilja om hur bolaget ska styras.

Så här går det till:

  • Bolaget sammanställer efter varje år en årsredovisning. I årsredovisningen sammanfattas intäkter och kostnader samt viktiga händelser under året som gått. Dessutom berättar bolaget om sina framtidsplaner.
  • Om bolaget har gjort vinst lägger styrelsen fram ett förslag på hur vinsten ska användas. Hur man använder vinsten beror på vilka planer som finns och hur det ekonomiska läget i bolaget ser ut.
  • Finns det planer på stora investeringar under kommande år kan styrelsen föreslå att vinsten ska sparas i bolaget, så att den kan användas till att bygga ut verksamheten.
  • Om inga stora investeringar ska göras eller om det finns pengar över efter att man lagt undan för investeringar, kan styrelsen föreslå att delar av vinsten delas ut till aktieägarna.
  • På årsstämman röstar aktieägarna om styrelsens förslag till utdelning.
  • Bolaget betalar sedan utdelning till dig för varje aktie du äger.
För att kunna hålla koll på hur bolaget du investerat i faktiskt utvecklas har du som aktieägare rätt att få tillgång till information. Företag på börsen måste därför  rapportera om det ekonomiska läget varje kvartal och dessutom producera den utförliga årsredovisningen som presenteras på årsstämman. När ett bolag behöver storsatsa och få in nya pengar säljer man ofta nya aktier. För de befintliga aktieägarna innebär det att deras aktier utgör en mindre del av bolaget efter att de nya aktierna sålts. Ju fler aktier, desto mindre del av bolaget representerar varje aktie. Därför har befintliga aktieägare ofta förtur till att köpa de nya aktierna.
Som aktieägare har du inga skyldigheter gentemot det bolag du köper aktier i. Du behöver inte betala bolagets skulder, trots att du får del av dess vinster. Du behöver inte vara med och bestämma om bolagets framtid, trots att du har rätt att göra det. Du kan köpa en aktie och inte tänka mer på den förrän den dag du säljer den – nästan. Din enda skyldighet är gentemot staten. Vilken typ av skyldighet beror på i vilket ”skal” du äger dina aktier.
I slutet av 2014 ägde strax under 1 350 000 svenskar aktier direkt i enskilda bolag, enligt SCB. Det innebär att 13,8 procent av alla svenskar någon gång har fattat beslutet att köpa aktier i ett specifikt bolag, eller har valt att inte sälja ärvda aktier.
Men det är inte bara privatpersoner som äger aktier på börsen. Även företag och institutioner ser nyttan av att investera på börsen. På 1960-talet ägde privatpersoner runt 70 procent av den svenska börsens totala värde. Sedan dess har privatpersonernas andel i direktägda aktier minskat och ligger idag på 11,1 procent. Resten av aktierna på börsen ägs av institutioner och företag. Dessa kan vara exempelvis investmentbolag, som investerar i andra bolag, eller stiftelser som förvaltar pengar där avkastningen ska gå till forskning eller välgörenhet. En mycket viktig ägargrupp är fondbolagen som investerar pengar åt de privatpersoner som valt att spara i en aktiefond i stället för direkt i aktier.
Även de olika försäkringsbolagen och pensionskassorna, både privata och offentliga, statliga eller kollektiva äger stora delar av aktierna.

En ägargrupp som blivit allt viktigare är de utländska ägarna. Utländska ägare stod år 1979 för ungefär 4 procent av börsvärdet. Idag äger utländska investerare aktier noterade på svensk marknadsplats till ett värde av 2 209 miljarder kronor. Det motsvarar 39,9 procent av det totala börsvärdet och gör utlandet till den största ägarsektorn av aktier noterade i Sverige.

Vem som äger ett bolag kan vara avgörande både för bolagets framtid och hur dess aktiekurs utvecklas. För aktieägare finns det ett intresse av att veta hur andra aktieägare agerar. Därför finns det idag lagar om att stora ägare i aktiebolag på börsen måste offentliggöra sina aktieaffärer när deras ägande passerar vissa nivåer. Den första nivån är 5 procent. När en ägare köper aktier så att den äger 5 procent av antalet aktier eller har 5 procent av antalet röster måste detta anmälas till den statliga myndigheten Finansinspektionen. Dessutom ska nyheten offentliggöras via ett pressmeddelande. Det ger andra aktieägare möjlighet att agera. Den här typen av meddelanden till marknaden och Finansinspektionen om ändrade ägarförhållanden kallas uppflaggning.

Nyemission

När ett bolag ger ut nya aktier för att få in mer kapital kallas det för en emission. Det finns flera olika sätt att göra emissioner på.
Nyemission innebär att aktieägarna betalar in pengar till bolaget i utbyte mot nya aktier. Genom emissionen ökar aktiekapitalet och antalet aktier. Vid en nyemission sker en så kallad utspädning. Om fler aktier tillkommer innebär det att de befintliga aktierna representerar en mindre del av bolaget. Det innebär ofta att värdet på de befintliga aktierna sjunker, om de nya aktierna sålts till lägre pris än vad de gamla var värda. Det kan liknas vid att hälla i ny svag saft i gammal starkare saft. Den gamla saften blir utspädd, även om det blir mer saft. Om du som aktieägare erbjuds att vara med på en nyemission ställs du inför frågan om du vill satsa mer pengar i bolaget. Du får teckningsrätter, vilket ger dig rätt att köpa de nya aktierna som ges ut. Teckningsrätterna används för att du ska kunna bli kompenserad för utspädningen utan att behöva stoppa in mer pengar i företaget. Du kan då sälja dina teckningsrätter till de som vill köpa nya aktier i företaget. Emissionskursen, det vill säga priset på de nya aktierna, är nästan alltid lägre än det pris man får betala för aktierna på börsen, ofta mellan 50 och 70 procent av den aktuella aktiekursen.
En fondemission innebär att en del av bolagets fria egna kapital flyttas över till det bundna egna kapitalet. Det fria egna kapitalet är bland annat sparade vinster och andra fonder som finns i bolaget. Dessa kan delas ut till ägarna om årsstämman vill det. Därför kallas det fritt eget kapital, det är fritt utdelningsbart. Genom att kapitalet flyttas till det bundna egna kapitalet knyts det hårdare till bolaget och kan inte lämna bolaget genom att delas ut. En fondemission skapar ett stabilare bolag som har en större buffert att ta av i dåliga tider. Därför görs ofta fondemissioner i samband med att bolag ska låna pengar, för att ge långivare garantier för att de pengar som finns i bolaget kommer att finnas kvar i framtiden. Fondemission är okomplicerat eftersom aktieägarna inte behöver tillföra några nya pengar. I stället skapas nya aktier av det kapital man flyttar. Är du aktieägare blir du tilldelad nya aktier. Eftersom antalet aktier ökar blir värdet per aktie lägre, men det sammanlagda värdet på dina aktier förblir detsamma.
En splitt innebär att antalet aktier i bolaget ökar, i övrigt ändras ingenting. Split betyder bara delning. Precis som vid en fondemission behöver inte aktieägaren skjuta till mer pengar. Anledningen till att bolag genomför en splitt är ofta att aktien blivit så dyr att den nått en psykologisk gräns där investerare drar sig för att investera i bolaget. Precis som vid en nyemission använder man sig av sifferkoder för att förklara hur förhållandena i aktievärdet ändras. En splitt på 3:1 innebär att det blir tre nya aktier för varje gammal.. En aktie värd 600 kronor ersätts av tre nya aktier värda 200 kronor styck. Ibland är förhållandet det motsatta, aktiekursen står så lågt att det sänder ut negativa signaler om att aktien är för billig. Sådana aktier kallas för frimärksaktier eftersom de inte kostar mer att köpa än ett frimärke. Bolaget kan då göra en sammanläggning eller omvänd splitt för att minska antalet aktier. Sammanläggningen 1:3 innebär att tre aktier slås ihop till en. Är aktiekursen 2 kronor före sammanläggningen blir den 6 kronor efter.
Ibland gör bolaget stora vinster, men har inga behov av att behålla pengarna för att göra nya investeringar. Då kan pengarna gå tillbaka till aktieägarna, även på andra sätt än genom en aktieutdelning. Metoden heter återköp och innebär att bolaget, med pengar ur den egna kassan, köper tillbaka aktier från aktieägarna över börsen och makulerar dem. Då minskar antalet aktier i bolaget. Ofta märks ingen stor skillnad på aktiekursen, men den enskilde aktieägaren påverkas. Eftersom antalet aktier blir färre representerar varje aktie en större ägarandel i bolaget. Det innebär att färre aktier ska dela på de vinster som görs och att aktieutdelningen per aktie ökar. Då många storägare sitter kvar med sina aktier, och de inte finns tillgängliga på marknaden kan återköp kraftigt minska antalet aktier som handlas, vilket kan göra aktiepriserna mer skakiga och ge större skillnader mellan köp- och säljkurs. Dessutom minskar antalet aktieägare, oftast från de små aktieägarna. De stora ägarna får därför större makt och risken att de behandlar småaktieägarna illa ökar. Samma resultat kan uppnås genom inlösen. Bolaget genomför en splitt, där en av de nya aktierna blir en inlösenaktie som köps tillbaka av bolaget till ett förutbestämt pris. Då tvingas alla ägare sälja lika stor andel av sina aktier. Nackdelen är att alla kanske inte vill sälja, och det kan bli krångligt att behöva betala skatt och deklarera. Både inlösen och återköp medför skatteeffekter och måste deklareras i inkomstdeklarationen (om aktierna inte ägs via en ISK).