Lär dig fondspara

Att spara i fonder är ett enkelt sätt att bli aktieägare och få del av aktiemarknadens tillväxt, särskilt om du vill lägga mindre tid på ditt sparande.

Snabbkurs i fonder

Eftersom fonderna investerar i många olika företag får du automatiskt riskspridning. Sparar du direkt i aktier är det du själv som väljer att sprida dina risker mellan många företag. I en fond betalar du i stället någon annan för att sköta valet av aktier åt dig.

Fonder ger dig även möjlighet att spara på utländska marknader. Att själv köpa aktier i exempelvis kinesiska och brasilianska företag är komplicerat och dyrt. Fonder ger dig möjlighet att enkelt nå dessa marknader. Vill du lägga undan lite pengar varje månad är fonder ett bra alternativ. Det går att spara små belopp som dras automatiskt från ditt konto varje månad och sätts direkt i de fonder du valt.
För att spara i en fond betalar du en avgift. Den varierar från fond till fond. Är avkastningen hög kan en hög avgift vara värd att betala, men jämför avkastning och avgifter i olika fonder för att vara säker på att din fond är prisvärd.

Hur fungerar en fond?

Fonder erbjuder ett lätt sätt att spara. Du sprider enkelt dina risker mellan olika företag och världens alla marknader. Tänk dig att du handlar till en fest. Alla gäster har lagt in hundra kronor var för att du ska köpa maten. I din korg stoppar du ner olika varor. Alla som är med och betalar kommer att få lika stor del av alla varor i korgen.

Precis så fungerar en fond. Det är en samling värdepapper, till exempel aktier, som ägs gemensamt av flera sparare. När du sparar i fonden köper du en fondandel; köper du 1 procent av korgen innebär det att du får 1 procent av alla de olika varor som korgen innehåller.
Fondens förvaltare är den person som bestämmer vad korgens innehåll ska vara. Han eller hon kan fylla korgen med allt från aktier i kinesiska bolag till svenska obligationer. Det beror på vilken inriktning fonden har.

Olika fondtyper

Idag finns det cirka 2 500 fonder att välja på som småsparare. Här introducerar vi dig till hur aktiefonden, räntefonden och blandfonden fungerar. Du kan även läsa om den populära indexfonden som är en typ av aktiefond.
Aktiefonder investerar minst 85 procent av fondens pengar i aktier. Eftersom aktiemarknaden på kort sikt kan svänga både upp och ner bör du spara på lång sikt i aktiefonder, i minst fem år. Även om alla aktiefonder investerar främst i aktier är de sinsemellan olika. Det finns fonder som placerar i ett visst land (till exempel Sverigefonder som bara placerar i svenska företags aktier), eller en viss region (till exempel Norden eller Östeuropa). Fonder som köper aktier på börser över hela världen kallas för Globalfonder. Det finns också fonder som är specialiserade på en viss bransch (till exempel läkemedelsfonder som endast köper aktier i läkemedelsföretag).

Det aktiefonderna har gemensamt är att de enligt lag måste köpa aktier i minst 16 olika bolag. Ofta köper de aktier i många fler bolag än så. Många fonder investerar i flera hundra bolag. Det gör att du som andelsägare får riskspridning på dina
sparade pengar.

En räntefond är en fond som bara placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar.
Det finns både korta och långa räntefonder. Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder och placerar främst i värdepapper som är garanterade av staten, som statsskuldväxlar, och har en löptid på mindre än ett år. Räntan på sådana värdepapper är relativt förutsägbar. De förväntas ge en jämn (men relativt låg) avkastning. När du sparar pengar på kort sikt, kanske till sommarens utlandsresa, ska du välja en fond med låg risk. En kort räntefond liknar på många sätt ett sparkonto och passar för just den här sortens mer kortsiktiga sparande.
De långa räntefonderna kallas även för obligationsfonder och placerar i värdepapper som har en löptid på mer än ett år. En ränteförändring i ekonomin får därför större effekt på en lång räntefond, och risken är högre än i en kort räntefond. Om marknadsräntan sjunker stiger värdet på en lång räntefond, eftersom värdet på fondens innehav stiger när räntan sjunker. Om räntan stiger kan fondens innehav tappa i värde, och värdet på fonden kan sjunka. Eftersom risken därmed är högre i en lång räntefond ska du välja den här sortens fond när du sparar på ett par års sikt.
En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan aktier och räntesparande kan variera. En blandfond kan exempelvis investera en tredjedel av kapitalet i räntebärande papper, en tredjedel i aktier och använda den sista tredjedelen till att investera i det som bedöms ge bäst avkastning för tillfället – aktier eller räntebärande. Titta i fondens faktablad innan du köper fonden för att se hur fördelningen ser ut
En vanlig form av blandfond är de så kallade generationsfonderna. Fonderna är anpassade efter olika generationers pensionssparande. För dagens unga placeras det mesta av kapitalet i aktier. Ju närmare pensionen generationen kommer, desto mer av kapitalet investeras i räntebärande papper. Läs mer om statens generationsfond i premiepensionssystemet, AP7 Såfa här.
En typ av aktiefond är indexfonder. Det är passivt förvaltade fonder som följer ett förbestämt marknadsindex, till exempel OMXS 30 som är Stockholmsbörsens 30 mest omsatta bolag. Går aktierna i indexet upp så kommer även fonden få en positiv utveckling. Den passiva förvaltningen i en indexfond innebär lägre förvaltningskostnader för fondbolaget vilket gör att du som konsument inte heller behöver lika mycket avgift som för en aktivt förvaltad fond.
Indexfonder kan vara ett bra alternativ för långsiktigt sparande eftersom avgifterna är låga och avkastningen blir densamma som genomsnittet på börsen.

Andra sorters fonder

Det finns fonder som har särskilda egenskaper vad gäller dess placeringsinriktning. Här följer några exempel:
SRI-fonder tar särskild hänsyn till aspekter som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, etik och miljö. Det kan handla om att fonden bara väljer att investera i företag som tar särskild miljöhänsyn eller i de företag som är bäst på att ta socialt ansvar i sin bransch. Det kan också handla om att fonden väljer bort företag som exempelvis har kopplingar till vapen-, tobaks- eller alkoholindustrin. Ideella fonder ger bidrag till ideella föreningar som sysslar med välgörande ändamål.
Vissa fonder placerar allt sitt kapital i andra fonder i stället för i enskilda aktier eller räntepapper och kallas därför fond-i-fond. Fond-i-fond kan vara ett alternativ till att själv välja flera olika fonder. Genom att välja en fond-i-fond gör du själv endast ett val, sedan beslutar fondförvaltaren vilka fonder som ska ingå. Fondbyten kan ske i fonden utan att du behöver betala skatt på dina kapitalvinster. Det finns fonder som enbart placerar i aktiefonder alternativt enbart räntefonder, men också fond-i-fonder med kombinationer av olika fondtyper. Se upp med avgifterna i fond-i-fonder. Fonden måste betala avgifter till alla de fonder man investerar i och dessa ska täckas av den avgift du som fond-i-fondsparare betalar.
En hedgefond är en specialfond som försöker ge positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaderna går upp eller ned. För att uppnå detta har hedgefonder friare placeringsregler och kan investera i både aktier och obligationer, ta lån, placera i optioner med mera. Hedgefonder kan ha allt från låg till mycket hög risk. Läs mer om derivat i kapitlet ”Handla med kontrakt”. Därför är det viktigt att du läser igenom fondens strategi innan du investerar i en hedgefond.
Hedgefonderna kännetecknas också av att förvaltarna ofta riskerar egna pengar i fonden. Dessutom är avgifterna ofta prestationsrelaterade, vilket innebär att spararna betalar en lägre avgift om fonden utvecklas dåligt och en högre avgift om fonden utvecklas bra. Undersök därför alltid avgifterna innan du investerar.

 Hur väljer man fond?

Hur ska du göra för att hitta rätt bland det stora urvalet av fonder? Utgå först och främst ifrån dina egna behov. Välj fond efter tidshorisont, risk och avkastning Det finns olika sorters fonder att spara i. Vilken fond du väljer beror på vilken risk du är villig att ta och vilken avkastning du vill ha. Avkastning och risk är alltid sammankopplade – för att få högre avkastning måste du ta lite högre risk. Sparar du på flera års sikt kan du ta högre risk än när du sparar på kortare sikt.

Olika avkastning och risk i olika fondtyper

Räntefonder har låg men stabil avkastning, eftersom de investerar i räntebärande värdepapper där man alltid eller nästan alltid får tillbaka det belopp man satsat. Man skiljer på korta räntefonder (penningmarknadsfonder) och långa räntefonder (obligationsfonder). Korta räntefonder ger en stabil avkastning över tid. De långa räntefonderna kan ge högre avkastning men innebär en viss risk, eftersom avkastningen kan variera. Blandfonderna innehåller både aktier och räntebärande värdepapper och risknivån blir därför ett mellanting mellan räntefonder och aktiefonder.
I rena aktiefonder innehåller fondkorgen främst aktier, vilket ger en hög möjlig avkastning men högre risk.
Ju mer specialiserad en aktiefond är, desto högre är risken men också den möjliga avkastningen. Längst ner bland aktiefonderna hittar du de globala aktiefonderna. De investerar i aktier över hela världen och riskerna är därför spridda mellan många länder.
Regionala aktiefonder är mer specialiserade. Om du tror att det kommer att gå bra för en viss region, som Asien eller Latinamerika, väljer du en regional fond. Fonden är relativt specialiserad, men du sprider dina risker mellan flera olika länder. Ryssland och Kina är exempel på länder där den ekonomiska utvecklingen varit explosionsartad på senare år. För att ta del av en sådan utveckling kan du köpa landfonder. Risknivån är högre, eftersom du investerar i enbart ett land – händer något som drabbar landets ekonomi så drabbas också din fond.
Branschfonder, exempelvis IT-, bioteknik eller miljöteknikfonder har högst risk eftersom alla företag som fonden investerar i verkar inom samma bransch.

Jämföra & köpa fonder

När du hittat en bra inriktning och risknivå har du ofta flera fonder kvar att välja mellan. Då är det dags att utvärdera de olika fonderna. Hur bra har de gått och hur mycket kostar de? Vill du läsa mer om hur du ska välja fonder så kan du gå in på fondkollen.se.
Det finns även speciella faktablad för alla fonder. De innehåller all viktig information för ditt fondval och är bra verktyg för att jämföra olika fonder. Hur går fonden? Det är vanligt att fonder jämför sitt resultat med ett index. Index talar om hur aktierna på en börs eller i en region har utvecklats i genomsnitt. Sverigefonder jämför till exempel sin avkastning med utvecklingen på Stockholmsbörsen. I stället för att jämföra med ett marknadsindex kan det ibland vara mer intressant att jämföra med hur andra fonder som placerar med samma inriktning har gått. Det gör man med hjälp av fondindex. Ett fondindex visar den genomsnittliga avkastningen för fonder med en viss placeringsinriktning, exempelvis landfonder, som Sverigefonder, eller branschfonder, som läkemedelsfonder. På fondkollen.se och morningstar.se hittar du verktyg för att utvärdera både fonder du har men även för att hitta nya fonder.

Att köpa och sälja fonder

När du vill börja spara i fonder kan du vända dig antingen direkt till det aktuella fondbolaget, till din bank eller ett fristående fondtorg. Allt vanligare blir det att använda internettjänster för handel av fonder. Via internettjänster handlar du ungefär som när du handlar vilken vara som helst på internet, du väljer vilken produkt du vill köpa och hur mycket pengar du vill investera. Antingen väljer du att sätta in en engångssumma eller så kan du lägga upp en stående överföring från ditt bankkonto till en eller flera fonder. Många uppskattar en stående överföring eftersom allt sker per automatik.  När du vill sälja dina fonder kan det vara bra att ha några dagars framförhållning eftersom vissa fondbolag behöver någon dag på sig att sälja dina andelar.

Det kostar också

Årlig avgift
Årlig avgift är det mest heltäckande avgiftsmåttet och innehåller fondens samtliga kostnader utom courtagekostnader samt eventuell prestationsbaserad avgift. Måttet används på samma sätt i hela Europa. Avgiften anges som en årlig procentsats och tas ut med 1/365-del varje dag. Detta skiljer sig från att äga aktier direkt, då du bara betalar när du köper och när du säljer men inget under tiden du äger aktierna.

Förvaltningsavgift
När du sparar i fonder betalar du en förvaltningsavgift. Den ingår i årlig avgift. Förvaltningsavgiften går bland annat till löner för förvaltare, administration, analys och information. Avgiften kan skilja sig mycket mellan olika fonder. Generellt har aktiefonder högre avgift än räntefonder och aktivt förvaltade fonder är dyrare än indexfonder, som är passivt förvaltade och följer ett förutbestämt index. För Sverigeregistrerade fonder är förvaltningsavgiften och årlig avgift ofta densamma. För utlandsregistrerade fonder kan dock förvaltningsavgiften vara lägre än årlig avgift eftersom vissa kostnader exkluderats. Utöver förvaltningsavgiften tillkommer vissa kostnader. Det kan handla om avgifter för köp och försäljning av värdepapper i fonden. Sådana kostnader är svåra att förutspå och kan variera från år till år.

Insättnings- och uttagsavgifter
Vissa fondbolag tar ut en avgift när du tar ut eller sätter in pengar. Insättningsavgift är dock ovanligt i Sverige. Uttagsavgift får du oftast bara betala om du tar ut pengar efter en mycket kort tids sparande i fonden.