Dags att investera i fonder?
Det förra inlÀgget handlade om att vÄga ta steget och göra den dÀr första investeringen i aktier. Detta inlÀgg Àr för dig som ÀndÄ inte lÄtit sig övertygas. Det finns nÀmligen ett alternativ för dig ocksÄ! Det alternativet stavas fonder. Det krÀvs inte massa kunskap för att starta och du behöver bara sÀtta upp ett mÄnadssparande, resten sköts automatiskt.
Först och frÀmst. Vad Àr en fond?
Kycklingfond, kantarellfond eller grönsaksfond? Nej, i det hÀr fallet har det faktiskt inget med mat att göra. Fonder i det hÀr inlÀgget Àr en finansiell produkt som gör det enklare för gemene man att investera i aktier. Vi pÄ Ung Privatekonomi brukar beskriva en fond som en godispÄse som innehÄller aktier. TÀnk dig att du Àr pÄ mataffÀren och ska köpa godis. Du kan dÄ vÀlja mellan att plocka ditt eget lösgodis, eller att vÀlja en fÀrdig godispÄse som nÄgon annan bestÀmt innehÄllet i. En fond Àr i det hÀr fallet den fÀrdigblandade godispÄsen. Den behöver inte smaka sÀmre Àn den godispÄsen med lösviktsgodis i. En kort video som förklarar fonder finner du hÀr.
Att tÀnka pÄ
Fonder kostar oftast pengar, Àven om det finns nÄgra gratisalternativ hos vissa aktörer. Men det kan vara vÀrt den dÀr extra avgiften, för det man betalar för Àr nÄgon annans expertis och förmÄga att öka vÀrdet pÄ din investering. Aktivt förvaltade fonder Àr generellt dyrare Àn passivt förvaltade fonder. Det Àr sÄ för att i en aktivt förvaltad fond handplockar förvaltaren vilka aktier som ska vara i fonden. En passiv fond styrs av en dator som gör alla transaktioner automatiskt. Man kan inte sÀga att den ena varianten alltid Àr bÀttre Àn den andra. En aktivt förvaltad fond med hög avgift kan ge högre avkastning Àn en passiv fond och vice versa.
Ett tankesÀtt som jag sjÀlv brukar anvÀnda mig av Àr att man kan inte styra över hur fonden kommer gÄ i framtiden. Det jag dÀremot har kontroll över, Àr hur mycket jag idag betalar för mina fonder. För över tid kommer dyra avgifter Àta upp din totala avkasting.
Det finns olika typer av fonder, med olika höga grader av risk. Till exempel har korta rÀntefonder lÄg risk, medan specifika branchfonder har högre risk. Ett knep att komma ihÄg hur stor risken i en fond Àr att ju mer specifik en fond Àr, ju högre risk innebÀr det. En globalfond innebÀr lÀgre risk Àn en Rysslandsfond till exempel. Mer om olika sorters fonder kan du lÀsa hÀr.
GÄr man in pÄ t.ex. fondkollen.se kan man enkelt jÀmföra olika typer av fonder, se hur mycket de kostar och hur bra de har avkastat historiskt.
Hur gör jag för att börja?
Du kan enkelt starta ett fondsparande genom din bank eller nÀtmÀklare. Du vÀljer vilka fonder du vill spara i och hur mycket pengar du vill spara varje mÄnad. Det rÀcker med en liten summa, för med tiden kommer det bli mycket pengar ÀndÄ! Sen kommer det beloppet dras varje mÄnad frÄn ditt konto pÄ banken och investeras i fonder. Allt sköts automatiskt Ät dig och du kan passivt ta del av rÀnta-pÄ-rÀnta effekten. TÀnk bara pÄ att aldrig investera pengar som du kommer behöva inom en snar framtid. För fonder som aktier, innebÀr en risk.