Dyrt att vara utan buffert
âSe till att du har en buffertâ. Det Ă€r eventuellt det mest uttjatade rĂ„det vi fĂ„r nĂ€r det kommer till vĂ„r privatekonomi. De allra flesta av oss vet att det Ă€r nĂ„got man bör ha, men denna medvetenhet till trots Ă€r det hela 18 % av svenskarna, alltsĂ„ nĂ€stan var femte person som inte klarar en oförutsedd utgift pĂ„ 10 000 kronor eller mer.
NĂ„gon gĂ„ng under 1990-talet sa vĂ„r före detta finansministern Anne Wibble, att alla svenskar bör ha en Ă„rslön pĂ„ banken. Kritiken lĂ€t inte vĂ€nta pĂ„ sig efter detta uttalande. Men pĂ„ senare Ă„r tycks hennes ord ha fĂ„tt lite upprĂ€ttelse dĂ„ debatten om buffertsparande har fĂ„tt nytt liv. Idag gĂ„r det ofta under benĂ€mningar som âekonomisk livlinaâ, âfuck off pengarâ eller âfrihetskapitalâ. KĂ€rt barn har mĂ„nga namn, men kontentan Ă€r densamma. Det kan av mĂ„nga anledningar vara bra att ha en viss summa pengar undanlagda nĂ€r det krisar.
Enligt LÀnsförsÀkringar upplever varannan svensk en stress över att de har för lite pengar. Det kom i en av sina undersökningar fram att nÀstan var tredje person har stannat kvar pÄ ett jobb som dem inte har tyckt om pÄ grund av oro för ekonomin. Samma undersökning visar pÄ att nÀstan 70% tycker att pengar Àr en bidragande orsak att stanna kvar i en destruktiv relation. Bristen pÄ en buffert kan med andra ord pÄverka vÄr livskvalité vÀldigt mycket.
För att undvika att hamna i en situation som gör att vi kompromissar med kvalitén pÄ vÄr vardag kommer hÀr tre tumregler att tÀnka pÄ gÀllande bufferten:
UtgĂ„ ifrĂ„n dina utgifter. Man fĂ„r ofta höra att man bör ha tre mĂ„nadslöner pĂ„ sitt sparkonto. Jag tycker istĂ€llet att det kan vara en bĂ€ttre idĂ© att utgĂ„ ifrĂ„n sin egen livssituation. Ăr du sjuksköterska som alltid har lĂ€tt att fĂ„ ett nytt jobb? Har du barn att försörja och ett hus att se efter? Lever du i ett singelhushĂ„ll med smĂ„ utgifter? IstĂ€llet för att tĂ€nka i mĂ„nader, fundera över hur lĂ€nge du vill kunna vara utan inkomst, rĂ€kna pĂ„ hur mycket du som minst kan klara dig pĂ„ varje mĂ„nad och anpassa storleken pĂ„ bufferten dĂ€refter.
Dela upp dina sparmÄl. Buffert ska vara en av de grundlÀggande byggstenarna i ditt sparande som förhoppningsvis kan inge en form av trygghetskÀnsla i ditt liv. Utöver den summa du har valt att ha ditt trygghetskapital pÄ, kan Àven kortsiktigt mÄlsparande och lÄngsiktigt pensionssparande vara andra delar som utgör den totala summan av dina besparingar.
Buffertpengarna ska vara lÀtta att fÄ tag pÄ. Det pratas ofta om att man redan som ung ska försöka fÄ avkastning pÄ sina pengar och dÀrför inte förvara dem pÄ ett sparkonto. Men buffertpengen Àr som gjord för att ligga just pÄ ett helt vanligt sparkonto (med insÀttningsgaranti). PÄ sÄ vis slipper du pÄverka din rÀnta pÄ rÀnta effekt negativt genom att vara och nalla pÄ pengar som du har investerat pÄ lÄngsikt. Du slipper dessutom tvingas ta ut dem vid ett illa valt tillfÀlle sÄ som vid en börsnedgÄng. MÄste du röra dina investerade pengar vid en sÄdan tidpunkt kan det stÄ dig dyrt att inte ha nÄgon buffert.
KĂ€llor:
http://news.cision.com/se/lansforsakringar/r/brist-pa-sparpengar---anledning-till-att-svenskar-
stannar-hos-daliga-arbetsgivare,c2400858
http://news.cision.com/se/lansforsakringar/r/manga-svenskar-kan-tanka-sig-att-stanna-i-en-dalig-relation-av-ekonomiska-skal,c2392807
