Innerst inne vill jag vara en unik liten snöflinga, men i verkligheten är och tänker de flesta någorlunda lika.

Om man är ungefär som jag ser man världen svart eller vitt, allt eller inget. Det här har både sina för- och nackdelar. Det kan vara bra att kunna lägga all fokus på ett projekt, men det här med måttlighet blir svårare.

I vår föreläsning visar vi en tabell där alla små summor är räknade på årsbasis, t.ex. vad 20 kronor spenderade på kaffe varje dag blir på ett år(svar: 7 300 kronor). En vanlig reaktion hos elever är någon form av chock, man inser att svaret på varför kontot ofta står tomt i slutet av månaden stavas ”små inköp”. En tjuga här och en tia där blir snabbt väldigt mycket. Efter någon minuts begrundande brukar jag höra två saker, antingen ”Jag gillar att lägga pengar på kaffe och snus, spara kan jag göra någon annan gång.” eller ”Om jag struntar i att köpa allt det där kan jag spara runt 16 000 kronor per år! Jag ska aldrig köpa något mer.”Det här för oss då tillbaka till det inledande stycket, två typexempel på människor som är som jag, som de flesta. Återigen, allt eller inget.

Jag kan själv erkänna att jag var precis likadan i yngre dagar, jag jobbade på lov, kvällar och helger och fick därför in mer än de flesta andra, dock sparade jag varenda krona och unnade mig själv inte speciellt mycket. Nu är jag något äldre (22 år, tackar som frågar) och intalar mig själv att jag även är något visare. Jag insåg efter ett tag att även sparande kan bli någon form av maniskt beteende, det är inte sunt att räkna alla små inköp på årsbasis för att stoppa dem helt. Om du blir sugen på en kexchoklad och inte ätit en på länge, köp den. Om du istället för en chokladbit ser ett framtida kassaflöde som grundar sig i 10 kronor x 365 dagar med en effektiv avkastning på 8,17 procent bör du fundera på om det kanske gått för långt.

Problemet ligger i att hitta någon sorts balans, det finns inget riktigt svar på hur mycket man ska spara och hur mycket man kan spendera. Men jag kan börja bakifrån och berätta hur man inte ska göra, spara inte alla dina pengar, men shoppa heller inte upp alla dina pengar. Hur du själv vill fördela är upp till dig.

Ett annat tips är att börja smått. Om du vet att du hittills shoppat upp alla dina slantar kan det vara bra att börja med ett litet sparande. Jag inser att du kanske tycker sparande är något svårt, du vet inte hur mycket du vill avvara och till vad. Saknar man mål brukar det ofta bli svårt att komma igång, eftersom man inte ser ljuset i tunneln, för det finns varken ljus eller tunnel.

Frågar du mig är ett perfekt första steg att sikta på följande:

Ditt sparande ska bli en vana.

Den här vanan kan sen vara allt från att föra över 100 kr varje månad till valfri sparform till att föra över 50 procent av allt du tjänar.

Så för att summera detta, shoppa med gott samvete, men först efter att du betalat dig själv genom att sätta någonting på någon form av sparande.