En intervju med Kronofogden

April 15, 2021
|
Kategorier:
saknar kategori.

Under mina snart tvÄ Är som informatör pÄ Ung Privatekonomi har jag mÀrkt att en specifik myndighet vÀcker starka kÀnslor hos gymnasieelever. Det Àr den sÄ omtalade fogden. För att reda ut en del oklarheter samt avdramatisera Kronofogden i största allmÀnhet valde jag att en regnig onsdagsförmiddag styra skutan mot Kronofogdens kontor i Malmö för att trÀffa Robert och Tobias. De utgör tvÄ av totalt fjorton anstÀllda hos Kronofogden som har i uppdrag att arbeta förebyggande för att motverka att allt fler individer skuldsÀtter sig. Arbetet gÄr i mÄngt och mycket ut pÄ att informera samt utbilda budbÀrare som i sin tur ska förmedlar kunskaper till större samhÀllsgrupper, dÀribland unga vuxna. Allt i syfte att motverka fler skuldsÀttningar i samhÀllet.

Den bild som ofta presenterats utÄt Àr att de som har skulder hos Kronofogden Àr ostrukturerade individer som handlar impulsivt utan att ha ett konsekvenstÀnkande. Denna förutfattade mening ville bÄde Tobias och Robert sticka hÄl pÄ. Det finns sÄklart extremfall, men i regel Àr detta inte den typiska svensken de fÄr kontakt med. IstÀllet Àr det individer som har haft god hand om sin ekonomi, men som i ett skede i livet drabbas av en livshÀndelse som drar undan mattan under deras fötter. Det kan vara skilsmÀssor, dödsfall inom familjen eller sjukdomar som föranleder psykisk ohÀlsa och som leder till att bÄde vuxna, men Àven unga tappar greppet om sin ekonomi.

Se upp för sms-lÄn

PĂ„ frĂ„gan om vilka skuldfĂ€llor som specifikt unga bör vara extra uppmĂ€rksamma pĂ„ sĂ„ blev svaret att sms-lĂ„n helt klart Ă€r en faktor som snabbt kan fĂ„ omkull en ungdoms ekonomi. Även brottsrelaterade skulder som resulterar i skadestĂ„nd och böter Ă€r vanligt förekommande Ă€renden i Ă„ldersgruppen. Utöver detta Ă€r det i regel en bristande prioritering dĂ€r konsumtion av klĂ€der och utekvĂ€llar prioriteras före att betala hyra och mobilrĂ€kning. I kombination med ungdomars i regel ostabila ekonomi i form av ojĂ€mna inkomstflöden varje mĂ„nad sĂ„ kan det hela leda till ökad risk att emellanĂ„t inte har pengar att betala rĂ€kningarna varje mĂ„nad. Tipset frĂ„n Kronofogdens sida Ă€r att frĂ„n en tidig Ă„lder börja spara pengar för att forma ett hĂ„llbart ekonomiskt beteende. Fokus ska inte ligga pĂ„ att som gymnasieelev lĂ€gga undan hela studiebidraget, utan att symboliskt föra över nĂ„gon hundralapp till ett sparkonto varje mĂ„nad kan vara avgörande pĂ„ lĂ„ng sikt. Det kan vara direkt avgörande att ha en rutin att spara pengar senare i livet nĂ€r din ekonomi krĂ€ver noga planering för att gĂ„ runt varje mĂ„nad.

- Det spelar ingen roll hur mycket information vi pumpar ut. Om det finns ett oekonomiskt beteendemönster i grunden kommer ingen kunskap i vÀrlden rÀcka till för att rÀdda personer ur ekonomisk knipa, menar Robert Olsson.

Kan man fly landet och slippa betala?

Den i sÀrklass mest frekventa frÄga jag fÄr av de elever jag besöker Àr om man skulle kunna fly landet och pÄ sÄ sÀtt slippa betala tillbaka sina skulder till Kronofogden. NÀr jag stÀllde samma frÄga till Robert log han och medgav att Àven han fÄr ofta svara pÄ just denna frÄga. Det enkla svaret Àr att det samarbeten mellan lÀnder gör det svÄrt att komman undan utomlands. Det krÀvs att man Äker lÄngt ivÀg och ej lÀmnar efter sig nÄgra spÄr under fem Ärs tid för att Àrendet ska preskriberas. Robert avslutar intervjun med att skicka med en rekommendation frÄn Kronofogdens sida att förflytta fokus frÄn att försöka lista ut hur man lÀttast kan smita undran frÄn att betala sina skulder till att fokusera pÄ att betala sina skulder. Det hela kommer att löna sig i slutÀndan.

Upplever du en stor osÀkerhet kring din ekonomi och kÀnner att du skulle behöva stöd för att inte hamna efter med betalning av skulder och fakturor? Tveka dÄ inte att höra av dig till Kronofogden alternativt din kommun dÀr du kan fÄ hjÀlp med budget- och skuldrÄdgivning för att i ett tidigt stadium förhindra större skada för din ekonomiska situation.

LĂ€s mer inom samma kategori

No items found.