Ja, varför blir saker dyrare fast teknologi och industri blir mer effektivt? Det beror på inflationen!

När jag är ute och föreläser på gymnasieskolor vill jag alltid se till att sätta av tid i slutet av föreläsningen till en diskussion. Till diskussionen brukar jag även ha förberett ett ämne. Detta kan vara allt från inflation till krypto, men även hur stor skillnad det kan göra att planera för sina drömmar och mål. Förra veckan hade jag förmånen att hamna hos en fantastisk textil/snickeri/måleriklass. Och där fick jag en fråga som jag tror många andra unga människor kan ha funderat på, frågan löd ungefär såhär: ”Varför blir saker bara dyrare? Konkurrensen i samhället ser väl till att pressa priser och teknologin gör väl också saker mer effektivt och mindre kostsamt?”. Mycket bra fråga och bra tänkt!

Mitt korta svar är: inflation. Inflation kan beskrivas som den gradvisa ökningen i priser och därigenom en avtagande köpkraft för dina pengar. Tänk så här: När min pappa var barn (på 70-talet) kunde han köpa en hel påse godis för några enstaka kronor, det räckte egentligen med några ören för att införskaffa mumsigt lördagsgodis. Idag (år 2022) är det annorlunda, i helgen köpte jag en påse godis (enbart i undersökningssyfte såklart 😉) och betalade strax under 50kr. Detta är en markant skillnad i pris, numera är det dyrt att stilla sötsuget. Varför har det blivit så? Jo, kronans värde har påverkats av inflationen och tappat köpkraft. Nu behöver vi betala mer pengar för samma påse godis, godiset har inte blivit dyrare; det är pengarna som har tappat värde. En krona har nämligen inget bestämt statiskt värde, och inflationen gör att en ”valutaenhet” (krona, euro, dollar mm) köper mindre än den gjorde under tidigare perioder när det rådde mindre inflation eller deflation (när pengarna "ökar i värde” på grund av ökad köpkraft).

Inflation brukar mätas genom något som heter KPI (konsumentprisindex) som visar hur priserna som konsumenten betalar i genomsnitt utvecklar sig för den inhemska konsumtionen. KPI mäter olika grupper av privat konsumtion till exempel: livsmedel, alkoholhaltiga drycker och tobak, boende, kläder och skor, transport, utbildning, kultur, restauranger med mera. Här kalkyleras det genomsnittliga priset som en konsument betalar för varor och tjänster inom dessa områden och jämförs därefter med den genomsnittliga prisnivån under föregående år. Ur detta får vi reda på hur mycket den genomsnittliga prisnivån har ökat/minskat under respektive år och kan följa inflations-och prisförändringarna. Om den genomsnittliga prisnivån har ökat, har våra pengar tappat i köpkraft och det råder inflation. Motsatsen gäller om prisnivån har minskat, då har våra pengar ökat i köpkraft och det råder istället deflation (motsatsen till inflation).

Nu kan ni mer om inflation, snyggt! Vad gör vi nu med vår nyfunna kunskap? Jag föreslår att vi alla planerar hur vi bäst kan minimera påverkan av inflation på våra pengar, exempelvis genom att investera pengarna eller lägga dem någonstans där vi får ränta för dem.

‍

Emelie Stark, föreläsare Ung Privatekonomi