Det förra inlägget handlade om att våga ta steget och göra den där första investeringen i aktier. Detta inlägg är för dig som ändå inte låtit sig övertygas. Det finns nämligen ett alternativ för dig också! Det alternativet stavas fonder. Det krävs inte massa kunskap för att starta och du behöver bara sätta upp ett månadssparande, resten sköts automatiskt.

Först och främst. Vad är en fond?

Kycklingfond, kantarellfond eller grönsaksfond? Nej, i det här fallet har det faktiskt inget med mat att göra. Fonder i det här inlägget är en finansiell produkt som gör det enklare för gemene man att investera i aktier. Vi på Ung Privatekonomi brukar beskriva en fond som en godispåse som innehåller aktier. Tänk dig att du är på mataffären och ska köpa godis. Du kan då välja mellan att plocka ditt eget lösgodis, eller att välja en färdig godispåse som någon annan bestämt innehållet i. En fond är i det här fallet den färdigblandade godispåsen. Den behöver inte smaka sämre än den godispåsen med lösviktsgodis i. En kort video som förklarar fonder finner du här.

Att tänka på

Fonder kostar oftast pengar, även om det finns några gratisalternativ hos vissa aktörer. Men det kan vara värt den där extra avgiften, för det man betalar för är någon annans expertis och förmåga att öka värdet på din investering. Aktivt förvaltade fonder är generellt dyrare än passivt förvaltade fonder. Det är så för att i en aktivt förvaltad fond handplockar förvaltaren vilka aktier som ska vara i fonden. En passiv fond styrs av en dator som gör alla transaktioner automatiskt. Man kan inte säga att den ena varianten alltid är bättre än den andra. En aktivt förvaltad fond med hög avgift kan ge högre avkastning än en passiv fond och vice versa.

Ett tankesätt som jag själv brukar använda mig av är att man kan inte styra över hur fonden kommer gå i framtiden. Det jag däremot har kontroll över, är hur mycket jag idag betalar för mina fonder. För över tid kommer dyra avgifter äta upp din totala avkasting.

Det finns olika typer av fonder, med olika höga grader av risk. Till exempel har korta räntefonder låg risk, medan specifika branchfonder har högre risk. Ett knep att komma ihåg hur stor risken i en fond är att ju mer specifik en fond är, ju högre risk innebär det. En globalfond innebär lägre risk än en Rysslandsfond till exempel. Mer om olika sorters fonder kan du läsa här.

Går man in på t.ex. fondkollen.se kan man enkelt jämföra olika typer av fonder, se hur mycket de kostar och hur bra de har avkastat historiskt.

Hur gör jag för att börja?

Du kan enkelt starta ett fondsparande genom din bank eller nätmäklare. Du väljer vilka fonder du vill spara i och hur mycket pengar du vill spara varje månad. Det räcker med en liten summa, för med tiden kommer det bli mycket pengar ändå! Sen kommer det beloppet dras varje månad från ditt konto på banken och investeras i fonder. Allt sköts automatiskt åt dig och du kan passivt ta del av ränta-på-ränta effekten. Tänk bara på att aldrig investera pengar som du kommer behöva inom en snar framtid. För fonder som aktier, innebär en risk.