”Se till att du har en buffert”. Det är eventuellt det mest uttjatade rådet vi får när det kommer till vår privatekonomi. De allra flesta av oss vet att det är något man bör ha, men denna medvetenhet till trots är det hela 18 % av svenskarna, alltså nästan var femte person som inte klarar en oförutsedd utgift på 10 000 kronor eller mer.

 

Någon gång under 1990-talet sa vår före detta finansministern Anne Wibble, att alla svenskar bör ha en årslön på banken. Kritiken lät inte vänta på sig efter detta uttalande. Men på senare år tycks hennes ord ha fått lite upprättelse då debatten om buffertsparande har fått nytt liv. Idag går det ofta under benämningar som ”ekonomisk livlina”, ”fuck off pengar” eller ”frihetskapital”. Kärt barn har många namn, men kontentan är densamma. Det kan av många anledningar vara bra att ha en viss summa pengar undanlagda när det krisar.

Enligt Länsförsäkringar upplever varannan svensk en stress över att de har för lite pengar. Det kom i en av sina undersökningar fram att nästan var tredje person har stannat kvar på ett jobb som dem inte har tyckt om på grund av oro för ekonomin. Samma undersökning visar på att nästan 70% tycker att pengar är en bidragande orsak att stanna kvar i en destruktiv relation. Bristen på en buffert kan med andra ord påverka vår livskvalité väldigt mycket.

För att undvika att hamna i en situation som gör att vi kompromissar med kvalitén på vår vardag kommer här tre tumregler att tänka på gällande bufferten:

Utgå ifrån dina utgifter. Man får ofta höra att man bör ha tre månadslöner på sitt sparkonto. Jag tycker istället att det kan vara en bättre idé att utgå ifrån sin egen livssituation. Är du sjuksköterska som alltid har lätt att få ett nytt jobb? Har du barn att försörja och ett hus att se efter? Lever du i ett singelhushåll med små utgifter? Istället för att tänka i månader, fundera över hur länge du vill kunna vara utan inkomst, räkna på hur mycket du som minst kan klara dig på varje månad och anpassa storleken på bufferten därefter.

Dela upp dina sparmål. Buffert ska vara en av de grundläggande byggstenarna i ditt sparande som förhoppningsvis kan inge en form av trygghetskänsla i ditt liv. Utöver den summa du har valt att ha ditt trygghetskapital på, kan även kortsiktigt målsparande och långsiktigt pensionssparande vara andra delar som utgör den totala summan av dina besparingar.

Buffertpengarna ska vara lätta att få tag på. Det pratas ofta om att man redan som ung ska försöka få avkastning på sina pengar och därför inte förvara dem på ett sparkonto. Men buffertpengen är som gjord för att ligga just på ett helt vanligt sparkonto (med insättningsgaranti). På så vis slipper du påverka din ränta på ränta effekt negativt genom att vara och nalla på pengar som du har investerat på långsikt. Du slipper dessutom tvingas ta ut dem vid ett illa valt tillfälle så som vid en börsnedgång. Måste du röra dina investerade pengar vid en sådan tidpunkt kan det stå dig dyrt att inte ha någon buffert.

Källor:
http://news.cision.com/se/lansforsakringar/r/brist-pa-sparpengar—anledning-till-att-svenskar-

stannar-hos-daliga-arbetsgivare,c2400858

http://news.cision.com/se/lansforsakringar/r/manga-svenskar-kan-tanka-sig-att-stanna-i-en-dalig-relation-av-ekonomiska-skal,c2392807