Det är en fråga många ställer sig själva. Vi vill ha koll, men hur går man till väga? I denna text vill jag hjälpa dig få koll på dina pengar. Hur?

Genom att strukturera upp din privatekonomi. Många har alla sina pengar som en klumpsumma på ett sparkonto eller investeringskonto. Men vad sparar jag till? Finns det några tydliga gränser vilka pengar som ska gå till vad i denna hög av cash på kontot, eller äter dem av varandra?
Genom att sätta en bra struktur på sin ekonomi kan vi undvika att tumma på de olika målen. Du kan slippa stressen när det finns för lite pengar kvar och att försöka hålla koll på allt i huvudet.

Något som många inte verkar förstå är att det är helt gratis att öppna konton och du kan ha ett dussin konton om du vill. Lugnet och tryggheten som uppstår när du har en bra struktur på din ekonomi är fantastisk. Och det är så himla enkelt!

Låt säga att jag har en klumpsumma på 100 000 kr på ett sparkonto som ska gå till lite olika saker.

Genom att strukturera om mitt sparande på olika konton med olika strategier får jag ett lugn och en grym överblick. Istället för att ha ett enda sparkonto där buffert, pension, kontantinsats och resa till Bahamas alla leker land och rike med varandra. Mitt förslag på fördelning av de 100 000 kr står efter varje konto, anpassa det efter din ekonomi och din riskprofil.

En grundstruktur som jag tycker är bra att ha för sin privatekonomi är följande

* Transaktionskonto – inga sparpengar här! På så vis undviker vi att de spenderas i förtid. 

Ett transaktionskonto är det konto som bankkortet är kopplat till. Det är ett konto för inkomster och utgifter. Det kan vara lön, fakturor och shopping. När pengar ska sparas förs de istället över till något av de andra kontona.

* Sparkonto – 10 000 kr

En nöjesbudget för sparande till mindre inköp och för nöje i vardagen. Det skulle kunna vara dagspa, en dagsutflykt till äventyrspark, en weekend eller något som på andra sätt kan ge lite guldkant i i livet. Det är viktigt att inte bara spara, utan att njuta av livet också. Med ett strukturerat sparande behöver det ena inte utesluta det andra!

* Buffert – 30 000 kr

För oförutsedda utgifter. T.ex. om telefonen, datorn eller tvättmaskinen går sönder. Eller för den delen om jag skulle bli tillfälligt arbetslös. Se till att bufferten växer till en nivå som känns bra för dig. Rekommendationer för summan av buffert brukar ligga på mellan tre till tolv månaders utgifter. Alltså ett de ska kunna täcka det viktigaste om du blir utan inkomst i tre till tolv månader. Dessa pengar bör du inte investera, vilket innebär ett risktagande. De är tänkta som en backup för att kunna sova tryggt om natten, så du slipper oroa dig för otrevliga ekonomiska överraskningar. Ett sparkonto med ränta är att föredra.

* Målsparande – 60 000 kr

Sparande till t.ex. resor, körkort, pension eller kontantinsats till boende. Självklart har du även alla dessa på olika konton. Annars kanske resan äter upp sparandet till körkortet. Beroende på när du ska använda dina pengar så kan du investera dem i låg, mellan eller hög risk.

Förslagsvis kan de 60 000 kronorna placeras på fyra olika konton enligt följande:

  • Körkort (1-2 år): 15 000 kr

Lågrisk eller sparkonto med bättre ränta.

  • Resa (1-2 år): 15 000 kr

Lågrisk eller sparkonto med bättre ränta.

  • Kontantinsats till boende (3-5 år): 25 000 kr

Medelrisk och minska ner till lågrisk när det är mindre tid kvar.

  • Pension (40-50 år): 5 000 kr

Högrisk, men som alltid: var smart och sprid riskerna, inte alla ägg i samma korg. Tips på hur man bör tänka med investeringar kan du läsa här.

Detta är som sagt en grund jag tycker är bra, men vad passar dig? Sätt en struktur och gör det som funkar för dig. En omstrukturering behöver inte ta många minuter att varken planera eller genomföra. Men det ger en stor trygghet, en grym översikt och en motivation till att nå sina mål. Det bästa är att strukturen kan ändras om och utvecklas efterhand som du och din ekonomi också utvecklas.

Lycka till med din nya struktur!

Skribent: Herman Strandh, informatör med bas i Malmö.