Tänka pension

När du tjänar över det skattefria beloppet (ca 19 000) på ett år läggs det automatiskt undan pengar till din pension. Tjänar du mer än detta så samlar du så kallade pensionsrätter. Det statliga pensionssparandet är nämligen som en poängjakt där du varje år plockar olika mycket poäng –pensionsrätter – beroende på hur stor inkomst du har. En del av pensionsrätterna kommer från den skatt du betalar på lönen och en del kommer från de arbetsgivaravgifter som din arbetsgivare betalar in för dig som anställd. Arbetar du utan att betala skatt, får du inga pensionsrätter.

Varje år får du pensionsrätter till ett värde av 16 procent av din lön. Tjänar du 100 000 kronor före skatt under ett år sparas 16 000 kronor automatiskt till din pension. Tjänar du upp till 170 000 kronor under ett år så sparas det mer till din pension än vad du betalar skatt. Det är alltså en lönsam affär att jobba extra

Det är inte bara ”riktig” lön som är pensionsgrundande. Även olika sorters bidrag och stöd som staten betalar ut kan vara pensionsgrundande. Om du har inkomster från socialförsäkringen, som till exempel sjukersättning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning så är det också pensionsgrundande. Studier på universitet och högskola som ger dig rätt till studiebidrag är också pensionsgrundande.

De 18,5 procent av din lön som varje år sparas till din pension delas upp i två delar: inkomstpension och premiepension. Den största delen av dina pensionspengar, 16 procent av din lön, går till den så kallade inkomstpensionen. Det är en gemensam pott som den arbetande befolkningen hjälps åt att fylla upp. I inkomstpensionen tjänar du ihop pensionsrätter som ger dig rätt till en viss andel av potten när det väl är din tur att gå i pension. Det som dagens arbetande befolkning betalar in går till dagens pensionärer medan yngre generationer kommer att ”betala” för våra pensioner. Hur mycket man får ut från inkomstpensionen beror på hur många pensionsrätter som tjänats ihop. Det beror även på hur inkomstutvecklingen varit i samhället och hur många som betalat in till den gemensamma potten. Om arbetslösheten växer betalas inte lika mycket pengar in till den gemensamma potten. En annan faktor som påverkar balansen i systemet är befolkningen som blir allt äldre och får pensionsutbetalningar under flera år än tidigare generationer. Om mindre pengar kommer in i systemet än vad som betalas ut, kommer till slut den så kallade bromsen att slå till. Då minskas dagens pensioner för att återuppnå stabilitet i det underfinansierade systemet.

Premiepensionen är den andra delen av den allmänna pensionen. Denna del motsvarar 2,5 procent av din inkomst och är därför en betydligt mindre del än inkomstpensionen. Det speciella med premiepensionen är att summan som avsätts sparas i ditt eget namn och alltså inte till en gemensam pott som inkomstpensionen. Premiepensionssystemet ger möjlighet att själv styra över hur kapitalet ska placeras. Pengarna läggs nämligen undan till dig i ett fondsparande och du bestämmer själv i vilka fonder pengarna ska placeras i.

Trots att 2,5 procent känns som en droppe i havet kan ditt val idag göra stor skillnad. Därför är just premiepensionen den del av din pension som du kan tjäna mycket på att bry dig om så fort du börjar tjäna pengar.

Varje vår dimper ett orange kuvert ner i miljontals av Svenskars brevlådor. Detta är ett årsbesked till pensionssparare och pensionärer i Sverige och utomlands innehållandes information om hur mycket du sparat ihop både inom inkomstpensionen och premiepensionen. Det är nu du har möjlighet att göra ett val, i alla fall när det gäller den del av pensionen som är märkt just ”premiepension”. Antingen kan du investera premiepensionspengarna i vilka fonder du vill eller så låter du dina pengar förvaltas i det statliga, förvalda alternativet. På Pensionsmyndighetens hemsida, pensionsmyndigheten.se, kan du logga
in med e-legitimation och välja hur dina premiepensionspengar ska placeras. Du kan välja upp till fem olika fonder av bland de närmare tusen som finns att välja mellan, allt från räntefonder med låg risk och låg möjlig avkastning till aktiefonder med hög risk och hög möjlig avkastning. Är du inte nöjd med ditt fondval kan du när som helst gå in och ändra.

Om du inte själv väljer hamnar dina pengar automatiskt i en fond som heter AP7 Såfa. Namnet är en förkortning för ”statens årskullsförvaltningsalternativ” och är det statliga fondalternativet. AP7 Såfa anpassas efter åldern på den som sparar. Det innebär att fonden ändrar sin inriktning beroende på hur gammal du är eller snarare, hur lång tid du har kvar till din pension. Yngre sparares pengar investeras på den globala aktiemarknaden med en mycket lång tidshorisont. Äldre sparares pengar investeras till större del i värdepapper med lägre risk.

Ett val kan göra stor skillnad
Ju yngre du är, desto större möjlighet har du att påverka din pension. Detta beror på den så kallade ränta på ränta-effekten, en effekt som mår bäst av att få jobba under en längre tid. Ränta på ränta kan beskrivas som en
snöbollseffekt; ju större snöbollen – kapitalet – är desto mer yta kan samla på sig snö – pengar – när bollen rullar nerför backen. De pengar som betalas in på ditt premiepensionskonto när du är 20 har minst 45 år på sig att växa. De pengar som kommer in när du är 45 har bara 20 år på sig och hinner inte växa lika mycket. Ju tidigare du sätter din snöboll i rörelse, desto större hinner den bli. Albert Einstein lär ha sagt att ränta på ränta är den starkaste kraften i universum och att effekten är att betrakta som världens åttonde underverk. Utan vetskap om ränta på ränta-effekten skulle man kunna tro att en investering på 10 000 kronor som växer med 10 procent per år är värd 30 000 kronor efter 20 år (10 000+1 000*20). Men eftersom avkastningen alltså växer exponentiellt (med ränta på ränta) blir det faktiska resultatet ett helt annat – nämligen 67 275 kronor (10 000*(1+10%)^20).

Tjänstepensionen är ett pensionssparande som din arbetsgivare kan starta åt dig. Nästan nio av tio svenskar har idag tjänstepension. Det ingår i de uppgörelser som finns mellan fackförbund och arbetsgivare som kallas kollektivavtal och styr löner och regler på arbetsplatser. Att arbetsgivaren betalar in pengar till ditt pensionssparande varje månad är en extra löneförmån som kan vara mycket värd. Eftersom pengarna inte beskattas innan de sätts in är de mer värda i pensionsförsäkringen än om du hade fått dem i handen. Tjänstepensionen blir för många en stor del av hela pensionen. Ingår inte tjänstepension i dina anställningsvillkor bör du kräva högre lön eftersom du då behöver mer pengar för att själv kunna pensionsspara.

Varje år får du hem ett pensionsbesked av det företag som förvaltar din tjänstepension. Har du bytt arbetsgivare kan du få flera olika besked från olika förvaltare. På minpension.se samlas information om både allmän pension och tjänstepension. Här kan du göra en enkel kalkyl över hur stor din pension kommer att bli.

Förutom den allmänna pensionen och tjänstepensionen kan du själv komplettera med ett eget pensionssparande.  Allt som oftast kan vi höra det pratas om att befolkningen blir allt äldre och att allt färre personer som arbetar ska försörja allt fler pensionärer. Detta är en ekvation som inte går ihop. Eftersom en stor del av dagens pensionssystem bygger på att dagens arbetande befolkning betalar för dagens pensionärer, är det lite oroväckande för oss unga. Vill du leva ett gott liv som pensionär kan det därför vara bra att säkra upp med eget sparande.

I ditt privata pensionssparande väljer du helt själv vilken/vilka sparformer som passar dig bäst. Känner du dig mest bekväm med fonder eller aktier? Du måste även fundera på i vilket ”skal” du vill äga dina fonder eller aktier i. Läs mer om vilka olika alternativ som finns här.