Säg att du fått inspiration, t.ex. via en föreläsning av Ung Privatekonomi, och vill komma igång. Du vill spara långsiktigt i aktier och fonder. Du är så taggad att du öppnar ett konto hos en bank. Sen ställer banken den svåra frågan - vilken kontotyp vill du ha?

Det finns tre typer av konton, eller depåer som det kallas, att investera på. Förenklat är de stora skillnaderna vem som äger värdepapperna (t.ex. aktier och fonder) och hur man skattar. Nedan följer en grundläggande genomgång av de olika typerna, och vad de har för egenskaper.

Depåkonto eller Aktie- och fondkonto (AF)

• Du står som ägare till alla värdepapper.
• Du skattar 30 % på vinsten. Säg att du köper aktier eller fonder för 10 000 kr. Några år senare säger vi att de är värda 20 000 kr och då säljer du dem. Vinsten du gjort är 10 000kr. Då skattar du 30 % på vinsten (10 000kr) = 3 000 kr i skatt. Om du under samma år som du gjorde vinsten även gjort en förlust kan du kvitta den vinsten mot förlusten skattemässigt. Mer om hur vinst kan kvitteras går att läsa på Skatteverkets hemsida.
• Du deklarerar själv manuellt alla köp och sälj.

Sammanfattningsvis brukar AF rekommenderas till den som kommer sitta på sina innehav väldigt länge utan att köpa och sälja. Det passar även för t.ex. räntefonder i nuläget, då dessa ger låg avkastning. En schablonbeskattning (som du kan läsa om nedan) kan komma att "äta upp" en låg ränteavkastning.

Investeringssparkonto (ISK)

• Du äger alla värdepapper.
• Här skattar du inte vid försäljning. Istället dras skatten automatiskt en gång i kvartalet på hela innehavet, till skillnad från endast vinsten i AF. Detta är schablonskatten. Schablonskatten baseras på den så kallade statslåneräntan. 2019 är schablonskatten 0,453 % per år. Mer om hur skatten beräknas kan du läsa här.
• Du behöver inte själv deklarera, utan kommer förtryckt och uträknat på din deklaration.

Sammanfattningsvis så är detta ett bättre konto om man kommer att sälja lite oftare (än t.ex. var 20:e år). Skatt dras löpande, men den är i nuläget låg. Kom bara ihåg att schablonskatten påverkas av räntan, så en högre ränta skulle innebära en högre skattesats på ISK.

Kapitalförsäkring (KF)

• Rent formellt är det inte du som äger värdepapperna, utan det gör ett försäkringsbolag som du har kontot hos. Du har fortfarande rätt till avkastningen och utdelningen från aktierna.
• Du betalar schablonskatt, på samma vis som på ett ISK. För 2019 är schablonskatten 0,453 % av hela ditt innehav.
• Det redovisas automatiskt i deklarationen, även detta på samma sätt som ISK
• Om du äger aktier noterade i andra länder rekommenderas ofta KF. I det andra landet dras en så kallad källskatt, sen skattar man även i Sverige. Men man ska inte behöva betala dubbel skatt, så man ska få tillbaka den från det andra landet. Det är dock en liten process. För att själv slippa genomföra den processen är KF bekvämt, då försäkringsbolaget din KF finns hos sköter detta administrativa arbete. Mer om källskatt och hur det fungerar kan du läsa här.
• Du kan välja en så kallad förmånstagare, vilket innebär att du kan välja vem som skulle ärva pengarna om du går bort. Istället för att omfattas av den så kallade arvsrätten så blir det alltså den person du valt som får pengarna direkt. Det skulle exempelvis kunna vara ett syskon, en partner eller barn.

Sammanfattningsvis är KF rekommenderat för aktier som finns utomlands, och om du vill kunna välja en förmånstagare.

Förhoppningsvis känner du efter detta inlägg att du nu har koll! Stort lycka till med ditt sparande.