För att förklara vad det är som händer i vår tids ekonomi ska vi i detta avsnitt fokusera på USA och deras centralbank Federal Reserve, kallad FED i resten av texten. Detta då de  kontrollerar utgivningen av dollarn som de flesta länder i världen är beroende av. USA påverkar även starkt den penningpolitiska riktningen i andra ekonomier.

Den ekonomiska expansion vi levt i från 2008 till idag är den längsta i dokumenterad historia. Denna expansion inleddes med så kallade kvantitativa lättnader, eller QE på engelska. QE innebär att centralbanken emitterar (ger ut) valuta för att sedan köpa tillgångar i de finansiella marknaderna. Syftet är att förhindra likviditetsproblem. Detta görs för att bekämpa det tryck på ekonomin som skapar lägre tillgångspriser, högre arbetslöshet, lägre inkomster o.s.v. i en ond cirkel.

Centralbankens agerande
Från det att FED blev officiellt operationell 1913, fram till kulmen av den förra finanskrisen under 2008, hade de emitterat strax under 1 000 miljarder dollar. Denna summa som tog 95 år att komma upp till, tog knappt två månader att dubbla i samband med Lehman Brothers-kraschen -08. Efteråt fortsatte de kvantitativa lättnaderna och mars 2020 emitterades ca 2 000 miljarder dollar på en månad. Det finns ingen gräns på hur mycket centralbanker får ingripa i de finansiella marknaderna. Många spekulerade att ingreppen efter finanskrisen 2008 skulle leda till en hyperinflation på grund av den aggressiva monetära expansionen som centralbanker runt om i världen utförde.

Varför har vi inte sett inflation?
Något man kan titta på är hur många gånger samma dollar bytt händer under en viss period. Sedan 1997 har omsättningen sjunkit stadigt. Den trenden har även fortsatt drastiskt efter finanskrisen 2008. Om pengarna som trycks inte används för att köpa varor och tjänster i samhället, påverkas inte storleken på efterfrågan vilket gör att priserna på dessa varor och tjänster inte går upp. Alltså får man ingen betydande inflation. Många som investerar i alternativ värdebevaring, såsom guld och Bitcoin, är oroliga över vad som skulle ske med inflationen ifall omloppshastigheten hade börjat ta fart på uppsidan i takt med den monetära expansionen.

Ett annat intressant fenomen är att det råder minusräntor runt om i världen. Minusränta betyder att långivaren betalar ränta till låntagaren istället för tvärtom. Hur galet låter inte det? Vissa banker i Europa har börjat nosa på ifall minusräntor även ska gälla för privata sparkonton. Detta innebär att du hade fått betala pengar för att få ha pengarna på banken istället för att få ränta på dem!

Sveriges centralbank följer i samma spår som FED och ECB (Europeiska Centralbanken) och frågan är vad slutpunkten är. Japans centralbank äger cirka 80 procent av alla japanska börshandlade fonder, fem procent av landets totala börsvärde och hälften av alla japanska statsobligationer. Ska centralbankerna även här i Europa och USA påbörja samma process? Är det moraliskt rättfärdigat att en entitet kan trycka sin egna valuta utan kostnad och buda värdet av aktier och andra tillgångar ifrån resten av samhället som måste arbeta för samma valuta? Om man börjar tillåta aktieköp, vilka parametrar ska bestämma vilka aktier som köps? Ska regeringen få rösta om vilka företag som får kapitaltillskott och vilka man ska låta gå under?

Vad är alternativet?

Här finner du del ett och del två i bloggserien.

Skribent: Arsha Safarzadeh, informatör i Skåne.