Vägen till din första bostad

April 15, 2021
|
Kategorier:
saknar kategori.

När vi besöker skolor brukar vi fråga vad eleverna drömmer om. En av de vanligaste drömmarna de har är ett eget boende. Att flytta hemifrån, bo på en särskild plats eller bo större exempelvis. Det kan dock kännas svårt, det finns många frågor. Vi på Ung Privatekonomi samlade frågor som är aktuella för den som vill skaffa bostad, och tog hjälp av Claudia Wörmann. Claudia är boendeekonom på SBAB och brinner för just denna fråga. Hon har tidigare jobbat på Svensk Nyproduktion och Mäklarsamfundet. Hon har med andra ord stenkoll på detta.

Vad är skillnaden mellan en hyresrätt och en bostadsrätt?

En hyresrätt är en bostad som man har rätten att bo i, antingen genom ett förstahandskontrakt eller med ett andrahandskontrakt där man hyr av någon som har ett förstahandskontrakt. Du betalar en månadshyra. Man betalar ingen insats för sin lägenhet och man står inte heller själv för underhåll av lägenheten. Förutom hyra av själva bostaden ingår normalt värme, vatten och i vissa fall även hushållsel. Om man har ett förstahandskontrakt kan man byta till en annan lägenhet om hyresvärden eller hyresnämnden godkänner bytet. Vill du flytta och inte byta kan du bara säga upp ditt hyreskontrakt.

En bostadsrätt köper du, vilket innebär att du tar ett bostadslån. Du köpet en andel i den ekonomiska föreningen som äger fastigheten (bostadsrättsföreningen). Andelen ger sedan nyttjanderätt till en viss yta. Förutom en månadsavgift till föreningen betalar du på dina egna lån i form av ränta och amortering. Hushållsel kan tillkomma. Vill du flytta ska du sälja din bostadsrätt.

Vilka alternativ finns för den som vill/behöver flytta hemifrån, men har en lägre budget?

Man ska komma ihåg att det finns orter i Sverige där man kan få tag i en hyresrätt i första hand utan vidare lång kötid och ofta är inte bostadsrättspriserna så höga på dessa orter heller. Problemet är att det är utflyttningskommuner eller kommuner med smal arbetsmarknad, vilket oftast inte lockar unga människor. Men tänker man att man i första hand vill ha någonstans att bo som är ens eget så kan det vara värt att fundera på och kanske kartlägga var i Sverige det finns bättre förutsättningar i form av kort kötid och låga priser. I tillväxtregioner är det allra dyrast att köpa i centrala lägen. Andrahandshyrorna är också som högst i centrala lägen.

För den med en lägre budget handlar de tom att vara innovativ, att lite klyschigt tänka utanför boxen. Kan du tänka dig att dela med en kompis eller ett par kompisar under en tid? Det gör det billigare, eftersom ni dela på alla boendekostnader. Och att både hyra och köpa är ofta billigare ju längre ut man kommer från de centrala delarna. Så kan man tänka sig att pendla in till arbete/ skola eller vad man nu behöver ta sig, kommer man billigare undan.

Att fortsätta bo hemma är ett alternativ. Kanske går det att stänga av en del, bygga till lite eller sätta ett Attefallshus på tomten. Mitt bästa råd för den med mindre budget är att vara uthållig och inte flytta till ett dyrt andrahandsboende som gräver så stort hål i din plånbok att du inte kan spara.

Hur ska man spara till kontantinsats om man vill köpa?

Ha en plan och var målinriktad. Se till att vara öppen med din situation och vad du sparar till, kanske finns det någon släkting som kan skjuta till lite pengar antingen i form av ett förskott på arv, gåva eller ett regelrätt lån. Är det viktigt för dig att köpa din första bostad är det viktigt att du är disciplinerad. Du kanske får ge avkall på mycket under tiden som du sparar. Om du bor i andra hand är det viktigt att hyran du betalar inte gräver så stora hål i din budget att du inte har utrymme att spara. Då tycker jag att du ska överväga att hitta en billigare bostad. Kanske till och med flytta hem till föräldrahemmet under den tid du sparar.

Om man är inneboende eller bor i andra hand, vad ska man tänka på då?

Att ha koll på det juridiska och läs det finstilta!

Se till att hyran är skälig. Det finns regler för hur hög hyra man kan ta ut. Hyr du en hyresrätt i andra hand kan den som hyr ut ta ut lika stor hyra som han eller hon själv betalar. Hyrs bostaden ut möblerad har uthyraren rätt att ta ut lite mer i hyra. Tycker du att hyran är oskälig kan du vända dig till Hyresnämnden för att få din sak prövad.

Hyran för en bostadsrätt är en variant av marknadshyran, det vill säga du som hyresgäst och din hyresvärd får fritt komma fram till hyra, men hyran får inte vara markant större än kostnaden för uthyrarens driftkostnader och kapitalkostnad för bostaden.

Se till att ha ett skriftligt avtal. Om du och din hyresvärd har ett muntligt avtal kan det vara svårt att bevisa något om det uppstår en konflikt eller oenighet. När du tackat ja till ett andrahandskontrakt är det viktigt att du och din hyresvärd skriver ett välgjort andrahandskontrakt för att skydda båda parterna. Oavsett om det är en hyresrätt eller bostadsrätt. Det är fördelaktigt och säkrare för båda parterna om punkter såsom hyrans storlek, vad som ingår i hyran, när hyran ska betalas samt hur lång tid avtalet gäller inkluderas i kontraktet. Om det boendet du hyr är möblerat bör till kontraktet även bifogas en lista på vad som finns i bostaden.

Teckna hemförsäkring. Den hemförsäkring som den första hyrestagaren har tecknat skyddar i regel inte dig som bor i bostaden i andra hand. Att inte ha ett skriftligt kontrakt kan vara riskabelt för dig som hyresgäst.

Var observant, noggrann och kritiskt granskande. Om den du hyr av inte har godkännande från värden eller bostadsrättsföreningen om andrahandsuthyrningen är det stor risk att du blir vräkt. Detta bör du ta reda på.

Var observant mot en hyresvärd som vill ha kontant betalning. Du bör alltid be om att få ett kvitto om du betalar kontant. Alternativt be om att få betala direkt på ett konto.

Du bör alltid se den bostad du ska hyra. Om en hyresvärd inte låter dig komma på visning för att titta på bostaden kan det vara ett tecken på att något inte stämmer.

Hur är det att flytta hemifrån idag, jämfört när ungdomarnas föräldrar skulle göra det?

Jag skulle säga att det är svårare idag. Förr var det lättare att hyra en bostad som så kallat sanerings- eller rivningskontrakt, dessa kontrakt kunde löpa ganska länge, innan fastigheten väl blev renoverad eller skulle rivas. Många av dessa fastigheter har genomgått renoveringen eller rivningen redan. Även om det tillkommit en del nya hyresrätter så innebar ombildningsvågen att många hyresrätter blev ombildade till bostadsrätter framför allt under Alliansregeringen. Men för sjutton, det var svårt även för de ungas föräldrar. Det var ju inte så att alla föräldrar hade råd att köpa sin första lägenhet bara så där. Många behövde, även då, hjälp ekonomiskt för att kunna köpa sin första bostad. En annan högre tröskel för dagens unga är att kötiderna har blivit längre på hyresrätter. Trycket är högre helt enkelt.

För den som vill köpa måste man idag klara av 15 procents kontantinsats. Och klara av en amortering kopplat till vad du tjänar i förhållande till vad du lånar (över 4,5 gånger årsinkomsten ska du amortera ned din skuld med 1% per år). Och det andra amorteringskravet som innebär att om du har lån på mellan 50 och 70 procent av bostadens värde amorterar du ned din skuld med 1 procent. Mellan 70 och 85 procent i lån amorterar du med 2 procent per år. Det är ett hinder.

Det sägs av svenska unga vuxna flyttar hemifrån tidigast av alla i hela Europa, vid 21 års ålder. Som att det vore ett argument för att bostadssituationen för dagens unga ör OK. Jag likställer inte den siffran med att bostadsmarknaden fr unga i Sverige fungerar. Ingenting i den siffran säger något om VAD de flyttar till. I andra länder flyttar många hemifrån senare, i Montenegro efter 30. I samband med att man gifter sig. Och då flyttar man till något alldeles eget. Så är det inte i Sverige.

Skribent: Elin Agorelius

Läs mer inom samma kategori

No items found.