Det finns ett antal olika faktorer att titta på vid en bolagsanalys. I denna text går jag igenom fem stycken nyckeltal och hur jag tänker kring användningen av dem.

🗝 ROE står på engelska för Return on Equity, alltså avkastning på eget kapital. Vi får fram det genom att dividera nettovinsten med det egna kapitalet. Om vinsten i bolaget är 10 miljoner och det egna kapitalet är 40 miljoner har bolaget ett ROE på 25 procent (10 miljoner dividerat på 40 miljoner ger 0,25 = 25 %).

En bra tumregel är att leta efter bolag som har minst 10 procent ROE. När vi tittar på ROE så är det även två andra nyckeltal som vi behöver analysera, skuldsättningen och soliditeten. Om bolaget har en hög skuldsättning är det svårt att tolka ROE eftersom avkastningen kommer se bättre ut än vad den är. Alltså att bolaget ser ut att vara väldigt lönsamma, men att det inte stämmer eftersom det mesta av det egna kapitalet bygger på skulder.

🗝 ROA står för Return on Assets, avkastningen på det totala kapitalet. Detta får vi fram genom att ta nettovinsten dividerat med det totala kapitalet. ROA visar oss hur duktigt bolaget är på att skapa avkastning på det totala kapitalet. Om bolaget som i förra exemplet hade en vinst på 10 miljoner har ett totalt kapital 80 miljoner får vi att ROA är 12,5 procent (10 dividerat på 80 ger 0,125 = 12,5 %). En bra tumregel för detta nyckeltal är att bolaget ska ha en ROA på minst 5 procent.

När vi använder ROA för att jämföra olika bolag vi analyserar är det viktigt att jämförelsen är mellan bolag i samma bransch, för det kan se olika ut mellan branscher vad gällande tillgångar. Bolag som Boliden, SSAB eller Swedbank som är bolag i kapitaltunga branscher har oftast ett lägre ROA än bolag som är verksamma inom exempel service- eller teknologibranschen. För att göra en så bra bedömning av bolagen som möjligt bör vi alltså använda oss av både ROE och ROA i vår analys.

🗝 ROIC i sin tur står för Return on Invested Capital, avkastning på investerat kapital. Detta nyckeltal har en ganska lång uträkning. Vi börjar med att dividera nettovinsten minus utdelningen med bolagets långfristiga skulder plus det egna kapitalet. Så om vi antar att bolaget har en vinst efter skatt på 10 miljoner, en utdelning på 0 kr, 5 miljoner i skulder och ett eget kapital på 40 miljoner så ger ROIC: (10-0) / (5+40) = 0,22 Alltså har vi en ROIC på 22 procent. Är det bra eller dåligt? Ja, det beror på precis som i de tidigare fallen.

ROIC bör jämföras med andra bolag i samma bransch och även jämföras över tid i det bolag vi analyserar. Ökar eller minskar ROIC? Det kan ge oss en fingervisning om hur det går för bolaget. Det hänger också ihop med P/E-talet som jag har skrivit om här. Har vi exempelvis ett lågt P/E-tal efter att ett aktiepriset för bolaget har gått ner mycket så kanske det ser attraktivt ut. Eller så kan denna nedgång bero på att bolaget inte längre kan generera samma värde som tidigare, och då är det inte lika attraktivt längre. Tvärtom, i fall där P/E-talet är högt kan det motiveras om bolaget kan generera en högre avkastning.

🗝 Skuldsättningsgrad. Vi har precis gått i genom lönsamheten och hur vi räknar ut samt analyserar den. Där pratade vi om det egna kapitalet, och en del av det egna kapitalet är skulder. Skuldsättningsgraden är skuld i förhållande till varje krona i det egna kapitalet. Vi kan använda denna information för att avgöra hur stor den finansiella risken är i bolaget. Är skuldsättningsgraden under 1 så är det egna kapitalet större än skulderna. Men om den är över 1 så är skulderna större än det egna kapitalet.

Varför är detta viktigt att veta? En hög skuldsättningsgrad ger en hög räntekänslighet. Detta kan innebära att bolaget vid lågkonjunktur kan få svårigheter med betalningarna ifall intäkterna skulle minska. Även detta nyckeltal bör vi jämföra mellan bolag i samma bransch, men också inom bolaget över tid och se om den ökar eller minskar. Vi får fram skuldsättningsgraden genom att dividera skulderna med det egna kapitalet.

🗝 Soliditet visar hur stor del av bolagets tillgångar som finansierats med det egna kapitalet. Vi räknar ut det genom att ta det justerade egna kapitalet dividerat med det totala kapitalet. Det visar oss bolagets betalningsförmåga på lång sikt. En högre soliditet visar att bolaget klarar att finansiera sin verksamhet längre under sämre tider.

Om vi jämför med skuldsättningsgraden vi pratade tidigare om så brukar en hög skuldsättningsgrad innebära en låg soliditet och vice versa. Det är alltså bra att jämföra de båda för att få en bra bild. Men en "dålig" soliditet behöver såklart inte vara dåligt, i tider då bolaget växer krävs det investeringar som då sänker soliditeten. Dock, minskar soliditeten och tillväxten i bolaget så bör man fundera varför samt om det är en bra investering.

Skribent: Daniel Nygren, informatör i Dalarna.