Det finns många olika boendeformer. När man ska flytta till sin första bostad kan det vara svårt att veta vilken typ som passar bäst. I vår bloggserie Flytta hemifrån gör vi en djupdykning i tre olika boendeformer för att reda ut skillnaderna. Tidigare texter handlade om bostadsrätter och hyresrätter. Denna vecka handlar det om co-living.

Co-living innebär att man bor många tillsammans och delar vissa utrymmen. Tanken kring co-living startade i USA, närmare bestämt i Silicon Valley. Där uppkom så kallade Start-up houses där många bodde tillsammans för att kunna betala de skyhöga hyrorna. Konceptet co-living växte fram och man började addera vissa tjänster till boendet, så som städning och bilpool. Utbudet av tjänster och möjligheten att bo på en mer attraktiv adress än vad man haft råd med annars kan vara anledningar varför man vill bo i denna boendeform. Andra söker sig till co-living för gemenskapen och det mer sociala levernet.

Jonathan Andersson jobbar med ett innovationsprojekt på Akademiska hus som tittar på framtidens delade boenden, framförallt för student- och forskarbostäder. Han är kommunikationsansvarig för K9 Coliving där han också bor. K9 är ett co-living på Östermalm i Stockholm där man, precis som i de flesta liknande boendena, kan bo i olika konstellationer. Man kan bo i ett eget rum, dubbelrum, våningssäng eller fyrbäddsrum där man har sin egen del av rummet som i co-living sammanhang kallas för ”pod”. Vi tog en pratstund med Jonathan för att ta reda på mer om denna boendeform!

Vilka fördelar finns det med att bo i co-living?
Jag tycker att man kan dela in det i fyra olika determinanter.

För det första, bekvämlighet. Jag kan i princip komma med en resväska och bara flytta in. Alla möbler och all inredning finns redan i boendet och jag är inte låst till att jag exempelvis köpt en lägenhet. Alla tjänster som ingår i boendet gör det också bekvämt, till exempel att det städas överallt. På andra liknande boenden runt om i världen har man lagt på andra tjänster så som pool, spaavdelning, kockar, bilpool och cykelpool.

Den andra punkten är gemenskap. Jag skulle säga att när man flyttar till en ny stad är det svårt att skaffa vänner, speciellt om man är introvert. I den här typen av boende får man en gemenskap och trygghet i boendet. Där jag bor har man dragit det så långt att jag ser detta som min familj, vi bor som en familj!

Tre, läget. Om jag skulle vilja bo i centrala Stockholm i en hyresrätt eller bostadsrätt skulle jag inte ha råd av två olika anledningar. Man har inte kapitalet i form av det finansiella eller kapitalet i form av dagar man stått i kö för att få hyra en lägenhet.

Flexibilitet är också en viktig faktor. Med flexibiliteten av att du bor så lätt med så lite privata saker gör att du lättare kan rör dig i världen och blir inte begränsad bara till ett ställe eller till en stad.

Sen tror jag också att det finns en stark fördel som jag börjat bli mer och mer uppmärksam på, nämligen hållbarhet. Jag tror nästintill inte att det går att bo på ett mer hållbart sätt än co-living, såvida du inte ska bo i ett tält. I co-living effektiviserar och utnyttjar man utrymmet till hög grad.

Vilka nackdelar finns det med att bo i co-living?
Nackdelarna med att bo såhär, speciellt om man bor så som jag gör i ett rum med tre andra, är att man gör avkall på sin egentid. Många kan inte tänka sig att bo såhär för att man behöver sitt ”private space”, men jag har aldrig upplevt att det är ett problem för då går jag bara till ett av våra lugna rum där man kan låsa dörren. Jag upplever att man kan tillgodose behovet av egen tid genom de utrymmena.

Potentiellt kan det också uppstå problem när man bor med många andra människor, exempelvis med städning och renlighet. Här kan man inte vara egoistisk, man får kompromissa precis som man gör om man bor tillsammans med en annan person eller med sin familj. Man kan ha olika åsikter om vad städat är eller vilket program man ska se på TV. Man får verkligen träna på sina kommunikationsfärdigheter och att respektera andra människor!

Hur vanligt är co-living som boendeform?
En studentkorridor är, per definition, en typ av co-living men det är ganska olikt från hur jag bor. Kollektiva boenden är inget som är nytt i Sverige, men fördomarna om vad det innebär att bo i ett kollektiv håller på att förändras.

Hur går man tillväga om man vill flytta till ett co-living? Finns det tex en separat bostadskö för det?
Det finns ingen bostadskö. Det man har gjort här är att alla som vill bo här får göra en ansökan via hemsidan. Efter det får man komma på en gruppträff där man får berätta om sig själv och varför man vill bo här och utifrån det väljs dom som vi tror skulle passa bäst i boendet. Det säkerställer att man inte har för olika människor som bor väldigt tätt inpå varandra, men man ser också vikten av att skapa en diversifierad grupp av människor som kan lära av varandra.

Skribent: Kajsa Thor, informatör i Jönköping