Mer om aktier
Mer om aktier
Mer fakta om aktier
När du ska investera i något riktigt stort, som en egen bostad eller dina högskolestudier, är sannolikheten stor att du måste låna. Om inte möjligheten att låna fanns skulle det nästan vara helt omöjligt för unga människor att flytta hemifrån och plugga vidare utan föräldrarnas hjälp. Men lån innebär alltid att du står i skuld till någon annan och att du måste betala tillbaka lånet till sista kronan, dessutom med ränta.
Olika aktier ger olika makt
Ett och samma bolag kan ha olika slags aktier. De olika slagen skiljer man åt genom att lägga till en bokstav efter bolagsnamnet. Du kan exempelvis köpa Volvo A-aktier eller Volvo B-aktier. Skillnaden mellan A- och B-aktierna består i hur många röster aktieägaren har på årsstämman. Äger du en A-aktie väger din röst nästan alltid tio gånger tyngre än om du äger en B- eller C-aktie. Olika röststyrka för olika aktier handlar om makt. A- och B- eller C-aktier kommer till när grundarna till ett bolag behöver få in nytt aktiekapital, men inte vill släppa makten över bolaget. Man ger då ut aktier med en tiondels röststyrka. På så vis kan man fortsätta bestämma över bolaget och dess framtid, trots att mer pengar och fler ägare kommit in. För det mesta är det bättre att köpa B- eller C-aktier.
Delta på årsstämman
Bolagets årsmöte, som kallas årsstämma, är öppen för alla aktieägare. Där presenteras det ekonomiska resultatet för föregående år, styrelsen väljs och man fattar beslut om bolagets aktieutdelning. Årsstämman är en chans för dig som aktieägare att träffa dem som styr bolaget och få rösta på de förslag som styrelsen och ibland andra aktieägare lägger fram. Det ger dig en möjlighet att påverka bolagets framtid. Den som äger flest aktier eller röster har mest att säga till om på en årsstämma. Men alla har rätt att göra sin röst hörd och tala för sin sak. På så sätt kan även små aktieägare försöka övertyga de större om att rösta för ett förslag och få igenom sin vilja om hur bolaget ska styras.
Så här går det till:
- Bolaget sammanställer efter varje år en årsredovisning. I årsredovisningen sammanfattas intäkter och kostnader samt viktiga händelser under året som gått. Dessutom berättar bolaget om sina framtidsplaner.
- Om bolaget har gjort vinst lägger styrelsen fram ett förslag på hur vinsten ska användas. Hur man använder vinsten beror på vilka planer som finns och hur det ekonomiska läget i bolaget ser ut.
- Finns det planer på stora investeringar under kommande år kan styrelsen föreslå att vinsten ska sparas i bolaget, så att den kan användas till att bygga ut verksamheten.
- Om inga stora investeringar ska göras eller om det finns pengar över efter att man lagt undan för investeringar, kan styrelsen föreslå att delar av vinsten delas ut till aktieägarna.
- På årsstämman röstar aktieägarna om styrelsens förslag till utdelning.
- Bolaget betalar sedan utdelning till dig för varje aktie du äger.
Information - en rättighet
För att kunna hålla koll på hur bolaget du investerat i faktiskt utvecklas har du som aktieägare rätt att få tillgång till information. Företag på börsen måste därför rapportera om det ekonomiska läget varje kvartal och dessutom producera den utförliga årsredovisningen som presenteras på årsstämman. När ett bolag behöver storsatsa och få in nya pengar säljer man ofta nya aktier. För de befintliga aktieägarna innebär det att deras aktier utgör en mindre del av bolaget efter att de nya aktierna sålts. Ju fler aktier, desto mindre del av bolaget representerar varje aktie. Därför har befintliga aktieägare ofta förtur till att köpa de nya aktierna.
Inga skyldigheter - nästan
Som aktieägare har du inga skyldigheter gentemot det bolag du köper aktier i. Du behöver inte betala bolagets skulder, trots att du får del av dess vinster. Du behöver inte vara med och bestämma om bolagets framtid, trots att du har rätt att göra det. Du kan köpa en aktie och inte tänka mer på den förrän den dag du säljer den – nästan. Din enda skyldighet är gentemot staten. Vilken typ av skyldighet beror på i vilket ”skal” du äger dina aktier.
Vem äger aktierna?
I slutet av 2014 ägde strax under 1 350 000 svenskar aktier direkt i enskilda bolag, enligt SCB. Det innebär att 13,8 procent av alla svenskar någon gång har fattat beslutet att köpa aktier i ett specifikt bolag, eller har valt att inte sälja ärvda aktier.
Men det är inte bara privatpersoner som äger aktier på börsen. Även företag och institutioner ser nyttan av att investera på börsen. På 1960-talet ägde privatpersoner runt 70 procent av den svenska börsens totala värde. Sedan dess har privatpersonernas andel i direktägda aktier minskat och ligger idag på 11,1 procent. Resten av aktierna på börsen ägs av institutioner och företag. Dessa kan vara exempelvis investmentbolag, som investerar i andra bolag, eller stiftelser som förvaltar pengar där avkastningen ska gå till forskning eller välgörenhet. En mycket viktig ägargrupp är fondbolagen som investerar pengar åt de privatpersoner som valt att spara i en aktiefond i stället för direkt i aktier.
Även de olika försäkringsbolagen och pensionskassorna, både privata och offentliga, statliga eller kollektiva äger stora delar av aktierna.
En ägargrupp som blivit allt viktigare är de utländska ägarna. Utländska ägare stod år 1979 för ungefär 4 procent av börsvärdet. Idag äger utländska investerare aktier noterade på svensk marknadsplats till ett värde av 2 209 miljarder kronor. Det motsvarar 39,9 procent av det totala börsvärdet och gör utlandet till den största ägarsektorn av aktier noterade i Sverige.
Krav på storägare
Vem som äger ett bolag kan vara avgörande både för bolagets framtid och hur dess aktiekurs utvecklas. För aktieägare finns det ett intresse av att veta hur andra aktieägare agerar. Därför finns det idag lagar om att stora ägare i aktiebolag på börsen måste offentliggöra sina aktieaffärer när deras ägande passerar vissa nivåer.
Den första nivån är 5 procent. När en ägare köper aktier så att den äger 5 procent av antalet aktier eller har 5 procent av antalet röster måste detta anmälas till den statliga myndigheten Finansinspektionen. Dessutom ska nyheten offentliggöras via ett pressmeddelande. Det ger andra aktieägare möjlighet att agera. Den här typen av meddelanden till marknaden och Finansinspektionen om ändrade ägarförhållanden kallas uppflaggning.
Nyemission
När ett bolag ger ut nya aktier för att få in mer kapital kallas det för en emission. Det finns flera olika sätt att göra emissioner på.
Nyemission
Nyemission innebär att aktieägarna betalar in pengar till bolaget i utbyte mot nya aktier. Genom emissionen ökar aktiekapitalet och antalet aktier. Vid en nyemission sker en så kallad utspädning. Om fler aktier tillkommer innebär det att de befintliga aktierna representerar en mindre del av bolaget. Det innebär ofta att värdet på de befintliga aktierna sjunker, om de nya aktierna sålts till lägre pris än vad de gamla var värda. Det kan liknas vid att hälla i ny svag saft i gammal starkare saft. Den gamla saften blir utspädd, även om det blir mer saft. Om du som aktieägare erbjuds att vara med på en nyemission ställs du inför frågan om du vill satsa mer pengar i bolaget. Du får teckningsrätter, vilket ger dig rätt att köpa de nya aktierna som ges ut. Teckningsrätterna används för att du ska kunna bli kompenserad för utspädningen utan att behöva stoppa in mer pengar i företaget. Du kan då sälja dina teckningsrätter till de som vill köpa nya aktier i företaget. Emissionskursen, det vill säga priset på de nya aktierna, är nästan alltid lägre än det pris man får betala för aktierna på börsen, ofta mellan 50 och 70 procent av den aktuella aktiekursen.
Fondemission
En fondemission innebär att en del av bolagets fria egna kapital flyttas över till det bundna egna kapitalet. Det fria egna kapitalet är bland annat sparade vinster och andra fonder som finns i bolaget. Dessa kan delas ut till ägarna om årsstämman vill det. Därför kallas det fritt eget kapital, det är fritt utdelningsbart. Genom att kapitalet flyttas till det bundna egna kapitalet knyts det hårdare till bolaget och kan inte lämna bolaget genom att delas ut.
En fondemission skapar ett stabilare bolag som har en större buffert att ta av i dåliga tider. Därför görs ofta fondemissioner i samband med att bolag ska låna pengar, för att ge långivare garantier för att de pengar som finns i bolaget kommer att finnas kvar i framtiden. Fondemission är okomplicerat eftersom aktieägarna inte behöver tillföra några nya pengar. I stället skapas nya aktier av det kapital man flyttar. Är du aktieägare blir du tilldelad nya aktier. Eftersom antalet aktier ökar blir värdet per aktie lägre, men det sammanlagda värdet på dina aktier förblir detsamma.
Splittar
En splitt innebär att antalet aktier i bolaget ökar, i övrigt ändras ingenting. Split betyder bara delning. Precis som vid en fondemission behöver inte aktieägaren skjuta till mer pengar. Anledningen till att bolag genomför en splitt är ofta att aktien blivit så dyr att den nått en psykologisk gräns där investerare drar sig för att investera i bolaget. Precis som vid en nyemission använder man sig av sifferkoder för att förklara hur förhållandena i aktievärdet ändras.
En splitt på 3:1 innebär att det blir tre nya aktier för varje gammal.. En aktie värd 600 kronor ersätts av tre nya aktier värda 200 kronor styck. Ibland är förhållandet det motsatta, aktiekursen står så lågt att det sänder ut negativa signaler om att aktien är för billig. Sådana aktier kallas för frimärksaktier eftersom de inte kostar mer att köpa än ett frimärke. Bolaget kan då göra en sammanläggning eller omvänd splitt för att minska antalet aktier. Sammanläggningen 1:3 innebär att tre aktier slås ihop till en. Är aktiekursen 2 kronor före sammanläggningen blir den 6 kronor efter.
Återköp och inlösen
Ibland gör bolaget stora vinster, men har inga behov av att behålla pengarna för att göra nya investeringar. Då kan pengarna gå tillbaka till aktieägarna, även på andra sätt än genom en aktieutdelning. Metoden heter återköp och innebär att bolaget, med pengar ur den egna kassan, köper tillbaka aktier från aktieägarna över börsen och makulerar dem. Då minskar antalet aktier i bolaget. Ofta märks ingen stor skillnad på aktiekursen, men den enskilde aktieägaren påverkas. Eftersom antalet aktier blir färre representerar varje aktie en större ägarandel i bolaget. Det innebär att färre aktier ska dela på de vinster som görs och att aktieutdelningen per aktie ökar.
Då många storägare sitter kvar med sina aktier, och de inte finns tillgängliga på marknaden kan återköp kraftigt minska antalet aktier som handlas, vilket kan göra aktiepriserna mer skakiga och ge större skillnader mellan köp- och säljkurs. Dessutom minskar antalet aktieägare, oftast från de små aktieägarna. De stora ägarna får därför större makt och risken att de behandlar småaktieägarna illa ökar. Samma resultat kan uppnås genom inlösen. Bolaget genomför en splitt, där en av de nya aktierna blir en inlösenaktie som köps tillbaka av bolaget till ett förutbestämt pris. Då tvingas alla ägare sälja lika stor andel av sina aktier. Nackdelen är att alla kanske inte vill sälja, och det kan bli krångligt att behöva betala skatt och deklarera. Både inlösen och återköp medför skatteeffekter och måste deklareras i inkomstdeklarationen (om aktierna inte ägs via en ISK).
Lär dig mer om aktier
Här nedan kan du klicka dig vidare och lära dig mer om ett valfritt område.
